Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
135
Den mindre kärrhöken synes ej ha funnits som häckfågel i
Danmark förr än omkring 1892. Sedan dess har den emellertid
ökats, så att den numera flerstädes är ganska vanlig på den jutska
heden. Här trives den förträffligt i den höga ljungen och särskildt
på sådana platser, där skogsodlingen ej gått så bra till, utan
kulturerna stannat i växten. Den är ganska olika den andra arten
till sin natur, mera fredlig och nästan i viss mån sällskaplig, ty
det händer ofta, att man träffar flera bon ganska nära hvarandra.
Delvis kan detta bero därpå, att de lifliga hanarne af denna art
utsträcka sina jaktfärder milsvidt öfver heden och ej inskränka sig till
något mindre jaktrevir närmast boplatsen. Att denna art är mera
saktmodig visar sig ock däri, att syskonmord och kannibalism äro
mindre vanliga företeelser hos den. Kullarne äro därför jämnare
och ha större antal ungar, för såvidt ej nötskrikorna varit framme
och stulit ägg, hvilket de ofta göra i bergtallplantager o. dyl. Det
är hanen, äfven af denna art, som skaffar mat till hushållet, och
födan utgöres mestadels af möss, sorkar, ödlor o. dyl. smått. När
ungarne blifvit flygga, synas de gamla honorna helt och hållet
öfverlåta all omsorg på hanarne och rent af bege sig till andra trakter,
ty efter midten af aug. äro de försvunna från trakten.
Förf. skildrar på ett stilla och anspråkslöst, men synnerligen
sympatiskt sätt sina fåglar och deras vanor, lynnesdrag m. m., som
ofta äro individuellt olika. På samma gång är allt, som säges,
direkt baseradt på gjorda långvariga iakttagelser ■— man finner
förf. så att säga personligen bekant med de olika fågelindividerna.
Det blir härigenom något så lugnt och vederhäftigt öfver det hela.
Man läser sålunda med största nöje och intresse denna bok.
Bilderna äro fint och omsorgsfullt utförda efter synnerligen förträffliga
fotografier af förf. Allt som allt är detta verk en af de bäst
utförda fågelmonografier jag läst.
Då man med så stort nöje läser detta arbete känner man ett
visst vemod, när man erfar, att det är ett posthumt verk, som man
har framför sig. Den begåfvade unge förf. skördades redan vid 30
års ålder af döden, och i tre och ett halft år hade redan
dessförinnan en hopplös sjukdom tärt på hans lif. Det uppgifves
såsom sannolikt, att han ådragit sig denna under sina fågelstudier i
Jutlands kärr och sumpmarker. Han offrade alltså bokstafligen sitt
lif åt studiet af de för honom så kära fåglarne. En vackrare
minnesvård kunde dock ej hans vänner ha rest honom än den de
åstadkommit genom att utgifva hans verk, hvilket skett med
understöd af Carlsbergsfondet. Utgifvare äro Hrr P. Jespersen och
Å. Vedel Taning.
E. L.
Brehm. Djurens lif. Fjärde bandet. I svensk öfversättning och
omarbetning, utgifven under redaktion af intendenten Alarik
Behm m. fi. svenska zoologer. Aktiebolaget Familjebokens
för-lag, Stockholm.
Af detta jätte-verk, som tillsammans kommer att omfatta 15
stora band med tusentals textbilder och flera hundra planscher i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
