Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
141
hval blef dock genast »förstörd» af befolkningen, som högg den i
tre stycken och släpade den i land, hvarefter späcket genast
borttogs och såldes och äfven återstoden höggs sönder, så att blott en
del ben räddades. På grund af dessas utseende och uppgiften om,
att barderna voro gulhvita, kunde man utröna, att det var en
vikhval, Balaenoptera acuto-rostrata. Den uppgifves ha varit »tre
famnar lång» och hade 30 lispund späck. Denna art når en
kroppslängd af 8—10 m.
Några iakttagelser om hämplingens utbredning mot norr.
I vår nyaste ornithologiska litteratur angifves hämplingens
nordligaste häckningsorter vara Sundsvall och Östersund. Tillfälliga fynd
hafva dessutom antecknats från Haparanda, Luleå och Umeå och
vid den senare staden angifves, att fågeln t. o. m. varit rätt allmän
år 1911.
Enligt de undersökningar undertecknad under de senaste åren
gjort angående hämplingens förekomst i Västerbotten har framgått,
att den numera måste anses som en årlig häckfågel härstädes, dock
endast utmed kusten. Invid Umeå stad torde ett eller annat par
häcka och vid Umeälfvens utlopp är hämplingen ej alls sällsynt.
Här håller han till å steniga strandmarker, glest bevuxna med
enoch granbuskar, som genom skarpa vindar nedpressats efter marken
eller genom bett af får och getter deformerats till låga, burriga
buskage. Här erbjudas fågeln lämpliga boplatser och här
förekommer han, som sagdt, ej sällsynt. Blott en kull lägges under året,
och innan ungarne äro flygga kan man under soliga dagar få se
dem sitta uppe på buskarna, men om man närmar sig dem krypa
de skyndsamt ned och gömma sig i de täta ruggarna så att de
äro nästan omöjliga att taga reda på. Sedan ungarne blifvit flygga
ströfva fåglarne omkring i strandmarkerna familjevis eller i små
flockar ända tills de flytta bort i oktober. Sistliden höst uppehöll
sig en flock på ett femtiotal individer inom Umeå stads
hamnområde, där de ofta sutto uppradade å telefontrådarna och gåfvo sig
i väg på flyttning först efter några skarpa frostnätter den 10
oktober. Endast 4 ex. stannade ännu kvar till den 1 november, då
första snön föll och täckte öfver de ruderatväxter, af hvilkas frön
fåglarne lifnärde sig. Innevarande år iakttogos de första
hämplingarne vid Umeå stad den 14 maj.
K. Gram.
Några iakttagelser om järpen vid boet.
Som bekant är för hvarje skogsströfvare, så är det
jämförelsevis sällan, äfven om ganska god tillgång å fågeln finnes, att man
påträffar järpens bo. Orsaken härtill är, dels att boet ofta placeras
så, att man under vanligt framskridande i skogsterrängen i allm.
ej blir i tillfälle att komma i omedelbar närhet af detsamma, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
