Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MÄRKLIG SUBFOSSIL BJÖRN FRAN HALLAND
’51
har den första och tredje kvar i behåll, nästan bättre t. o. m.
än vår vanliga bruna björn. Det är sålunda tydligt, att
Snös-torpsbjörnen så att säga specialiserat sig för sitt lefnadssätt
genom förstorandet o. s. v. af kindtänderna alldeles oberoende
af de båda nämnda typerna. Den redan omtalade
egendomliga nötytan på insidan af hörntandens spets tyder också på
någon egenhet vid näringsupptagandet, måhända något slags
gnagande(?).
Ehuru det än så länge ej finnes något mera säkert fynd
af denna Ursus nucifragus, synes det ju sannolik, att flera
exemplar skola träffas så småningom och måhända skola bland
de många fossila rester af björnar, som finnas t. ex. i
England, en eller annan visa sig rätteligen höra tillsamman med
denna. Det är desto mera sannolikt, att framtiden skall lämna
mera material, ty i Riksmuseet finnas verkligen tvenne tänder
utan lokal, blott med uppgiften, att de tillhört »Angelins
efterlämnade samlingar», hvilka ganska säkert härstamma från en
björn af samma slag som Snöstorpsbjörnen. Den ena af dessa
är den bakersta kindtanden ur underkäken af en så ung björn,
att tandens rötter ännu ej äro färdigbildade. Tandkronans
utseende och storlek öfverensstämma dock helt och hållet
med den hos den här beskrifna björnen blott med den
naturliga skillnaden, att Snöstorpsbjörnens tand visar nötning,
hvilket ej är fallet med den andra. Den andra tanden är en
hörntand, som är rätt mycket mindre än den af
Snöstorpsbjörnen, men den visar en likadan nötyta som denna har, på
spetsens insida. Då sådana ej pläga finnas på vanliga
björnar, så vidt jag har mig bekant, torde detta få räknas som
mera än en tillfällighet.
Det skulle ju vara af intresse att veta, under hvilka
förhållanden och i hurudant landskap Snöstorpsbjörnen lefde.
Den under den senare tiden alltmera utvecklade metoden att
med tillhjälp af växt- särskildt trädpollen analysera floran vid
olika skeden af våra torfmossars utveckling och tillväxt samt
på dylikt sätt utreda förhållandena i floristiskt afseende äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
