Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
E. L.
man funnit många andra slags fisk i islommens mage, t. ex.
sill, ulkar, knorrhane och t. o. m. flundror, hvilka senare
bevisa, att han har ett godt svalg. Dessutom tager han i hafvet
räkor, krabbor, bläckfiskar o. s. v. Vid flera tillfällen har man
äfven funnit växtlämningar i hans mage, i vissa fall ha dessa
sannolikt kommit med i misshugg, då lommen jagade och grep
någon fisk bland tång el. dyl., men Winge omtalar ett fall, då
växtämnen förekommo i så stor mängd, att den ej kunde bero
på misstag, och en lom hade tydligen slukat gröna videkvistar.
För sin fortplantning är islommen naturligtvis beroende
af, när isen på sjöarne, där den häckar, bryter upp, och
därför kan hans ägg träffas vid ganska olika tider på olika ställen.
Boet ligger som storlommens nära vattnet, och Hantzsch fann
det blott bestå af några oordnade, afbitna, ofta gröna
säf-och starrstrån. I Kanada däremot säges islommen stundom
ha ett bo af en hel hög af växtämnen hopsläpade till en
båle i grundt vatten. Äggen äro som vanligt hos lommar 2
till färgen bruna eller olivbruna till grönbruna, ibland mörkare,
ibland ljusare. Vanligen finnas äfven strödda svartbruna
fläckar samt mörkgrå djupare skalfläckar. Skalet är
grofkornigt. Längden hos äggen växlar mellan 83 och 101 mm., under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
