Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KÄNNEDOMEN OM ORMVRAKENS (büTEO BUTEO L.) LEFNADSSÄTT 179
visade sig som första resultat, att det ej fanns en enda fjäder
bland all denna hårmängd, men ungefär en tredjedel af
bollarne innehöll äfven ormfjäll. Fågeln hade alltså under den
tid, som åtgått för dessa bollars frambringande, left
uteslutande af små gnagare med tillägg af en del ormar. Härnäst
ger man akt på liksom i förut omtalade fall, att det är ytterst
få benrester kvar, så att bollarne bestå så godt som af ren
hårfilt, med det tillägg af ormfjäll, som nämnts. I hela
samlingen fanns det ej mer än två igenkännliga trasiga skallstycken
af åkersork. De ben, som voro bäst bevarade och sålunda
bäst igenkännliga, voro af vattensork, nämligen fem lårben,
åtta skenben o. s. v. af nämnda art. Ser man på hårfärgen»
synas bollarne hufvudsakligen innehålla rester af de nu nämnda
båda arterna, men en eller annan tofs är så rödaktig, att den
väl kan antagas vara af skogssork. Ett enda brottstycke
finnes, som synes härstamma från en fågel, nämligen ett
fragment af en undernäbb, möjligen af en tjäderunge. Detta är
dock en obetydlighet mot den mängd af sorkar, som dessa
bollar motsvara.
Af dessa undersökningar framgår tyvärr med ganska stor
tydlighet, att ormvråken under den tid, då han föder upp sina
ungar, förgriper sig på äfven rätt stora fåglar och framförallt
ungar af dylika. Han kan ej fånga fåglar i flykten, utan de
ofvan nämnda äro säkerligen alla tagna på marken, där han
normalt söker sin föda. Detta torde också ha tillämpning på
sådana som kråk- och sångtrastungar m. fi. Att det gäller
sådana som nattskärran och skogsfågeln är uppenbart liksom
äfven om spofven. Att en vrak kan taga en orrhöna är ju
ej så underligt och har omtalats äfven förr af Sv. Nilsson.
Däremot synes det mer än underligt, att det träffats rester af
en tjäderhöna i ett af de undersökta bona. Jag är mest böjd
för att antaga, att vraken ej själf tagit eller ens kunnat taga
en så stor fågel, allra helst som den vrak, som skulle vara
den skyldiga, var osedvanligt liten för sin art. Det synes mig
sannolikare, att han förvärfvat dessa tjäderrester på något
annat sätt. Kanske han tagit resterna af någon kraftigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
