Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL KÄNNEDOMEN OM ORMVRAKENS (bUTEO BUTEO L.) LEFNADSSÄTT l8l
men han framhåller samtidigt omöjligheten för en vrak att
fånga en dufva, och han framställer såsom sannolikt, att dessa
dufvor slagits af pilgrimsfalkar, som sedan m. 1. m. godvilligt
afstått dem åt vråkarne. Häremot kan man emellertid
uppställa den ofantligt stora mängden af smågnagare, som
vråkarne tillintetgöra, och hvilka äro svåra skadedjur så väl för
skogs- som åkerbruk.
Skulle man alltså, med stöd af hvad man hittills känner,
göra något slags bokslut rörande ormvråkens nytta eller skada
i stort sedt, kan det ej vara något tvifvel underkastadt, att
hans nyttighet från människans synpunkt i allmänhet är vida
öfvervägande. Å andra sidan låter det sig ej förnekas (och
det vore orätt att söka dölja det), att ormvråken på sina håll,
där han häckar bland skogsfågel, gör jägaren afbräck, i det
att han under tiden för sina ungars uppfödande fångar
särskildt ungar af skogsfågel och en del andra värdefulla fåglar
samt harungar. Dessa bli gifvetvis oftare offer för ormvråken
ju större deras absoluta talrikhet är, så att det ser värre ut
i en villebrådsrik trakt än i en annan med klenare
villebrådsstam. Äfven blir vraken mera hänvisad till annat byte, om
tillgången på sorkar o. s. v. är svag. Att på grund af denna
skadegörelse på villebrådet låta ormvråken bli fredlös är dock
ej rätt, dels på grund af den obestridliga stora nytta, som han
gör äfven den tiden af året och framförallt under öfriga
årstider, dels emedan han utgör en stor och värdefull prydnad
för den svenska landskapsbilden. Detta sistnämnda är också
värdt en viss uppoffring från jägarens sida. Det synes f. ö.
också sannolikt, att ej alla vråkar göra sig skyldiga till att
taga nyttigt villebråd, eller åtminstone ej i samma grad. Af
denna anledning bör man ej döma någon vråkfamilj, förr än
man tagit reda på, hur dess matsedel är upprättad. Slutligen
bör ej glömmas, att, såsom äfven framgår af det redan sagda,
de i stor mängd tagna gnagarne oftast slukas hela, så att
inga rester efter dem kvarligga mer är i form af hårbollar,
hvilka dock ofta aflägsnas, under det att ben och fjädrar af
större rof länge kvarligga och därför ge ett ogynnsammare
intryck än tillbörligt är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
