Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
GREFVE O. VON ZEDLITZ
och försvinna där. Tydligen ha de sitt bo där. Dessa fåglar
väcka min uppmärksamhet genom sin lysande hvita eller
åtminstone mycket ljusa skulderfläck. De där gynnarne måste
vi dock taga i närmare skärskådande. Ljudlöst glider min båt
längs vasskanten till det bestämda stället, men här är
växtlighetens virrvarr så tätt, det ligger så mycket fjolårig vass
och säf i högar öfver hvartannat, att vi ej kunna komma
längre med farkosten. Då beslutar jag mig att klifva i det
ljumma vattnet och till fots söka arbeta mig fram. Det är
ganska besvärligt. Svetten rinner i strömmar, men slutligen
finner jag dock boet, som innehöll små hvita dunungar. I ett
annat bo, som senare upptäcktes ej långt därifrån, funnos starkt
rufvade ägg. Vanligen äro alltså nu i slutet af maj ungarne
kläckta. Med stöd af en serie af häckfåglar, som jag
insamlade här, kunde jag påvisa, att denna i Nordafrika1 häckande
kärrhök utgjorde en egen, rätt lätt igenkännlig ras, som jag
kallade Circus aeruginosus harterti till hedrande af Dr. E.
Hartert, Tring (England), som under senaste tid mer än
någon annan gjort sig förtjänt om Algeriets utforskande. Den
gamla hanen af denna kärrhök skiljer sig från den typiska bruna
kärrhöken därigenom, att den har nästan rent svart ryggsida,
som blott obetydligt skiftar i brunt, hufvudet och
skulder-fläcken äro rent hvita eller blott med en svag gul ton i stället
för rostfärgadt som hos den vanliga bruna kärrhöken. Hos
den. gamla honan äro likaledes hufvud, rygg- och skulderfläck
helt eller nästan rent hvita, det rödbruna på undersidan
ljusare än hos den vanliga. Vidare äro hos den nordafrikanska
sidopennorna i stjärten försedda med ljusa tvärband, men hos
den typiska aeruginosus enfärgade.
Solen börjar sjunka mot horisonten, så att det är tid
att tänka på hemvägen. Våra beundrande blickar följa just
en förbiglidande »rosen-silfvermås», Larus gelastes, då ljuder
framför oss ett väldigt plaskande och vi varsna till vår stora
förvåning två gamla gäss med godt halfvuxna ungar. Jag
skjuter en af de gamla fåglarne. Det är en grågås, och där-
1 Äfven på Pyreneiska halfön. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
