Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 68 EINAR LÖNNBERG
vande drongofåglarne, Dicruridae, ha af Hartert upptagits i ett
tillägg till hans stora arbete: »Vogel d. paläarktischen Fauna»,
emedan en art, Dicrurus macrocercus cathoecus Swinh., skulle
finnas så långt mot norr i Kina som till Tsin-ling-bergskedjan.
Emellertid har redan förut La Touche omtalat, att denna finns
i Chihli, och vi ha nu till Riksmuseet erhållit material (S.)
från Tai-Yuan-Fu i Shansi. Således går den långt norr om
Tsin-ling-bergen och utgör ett godt exempel på, huru än den ena
än den andra arten öfverskrider de zoogeografiska gränslinierna.
Denna art är som de flesta hithörande helsvart med klufven
stjärt och hakformigt krökt näbbspets. Den bygger bo på
trädgrenar och lefver af insekter.
Stenknäckarne i Kina pläga kallas Coccothraustes c.
japo-nicus Tem. & Schleg. under uppgift, att de skulle vara något
ljusare än de europeiska. Detta redan betviflade förhållande
vinner ej något bestyrkande hvarken af det förut erhållna
materialet ej heller af nu tillkomna 4 ex. från Tsun Hua Hsien i
Chihli och en från västra Shansi. Dessa visa sig nämligen
vid jämförelse med svenska stenknäckar vara lika mörka som
dessa.
Ett par grönfinkar, Chloris sinka, från samma lokal som
föreg., äro något gråare på hufvudet än sådana, som vi förut
erhållit från Hupei och Fukien, så att de torde möjligen
representera den af Jacobi nyligen uppställda rasen tschiliensis,
men det torde behöfvas mera material för att bevisa detta.
Ögonbrynen äro faktiskt lika gula hos den sydliga som hos denna.
Näbben synes ej vara större än hos de sydliga.
Utom de sparffåglar, som redan nämndes i berättelsen 1920»
finnes såsom öfvervintrande flyttfågel den vackra rosenfmken
Erythrina (Carpodacus) rosea Pall., som har hela undersidan
rosenröd och fjädrarne på strupen och pannan glänsande som
hvitt siden. Förra gången omtalades ej heller den dock utan
tvifvel vanliga Emberisa leucocephala, som ehuru med hvitt i
st. f. gult i dräkten motsvarar vår gulsparf i Ostasien, vidare
dvärgsparfven E. pusula, som ju också hunnit till Sverige en
gång, samt E. pallasii Cab. Den sistnämnda är en liten säf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
