Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
287
Ännu en ringmärkt brun kärrhök återfunnen efter två år.
Till Riksmuseet har inkommit ett bref från en lärare Kari.
Dienerowitz, Tyskland, jämte museets ring n:o 6662 med uppgift,
att denna ring tillvaratagits på en brun kärrhök, Circus aeruginosus,
som den 26 sept 1923 fångats i en uttersax vid Flögelner sjön,
7 km. norr om staden Bederkesa i kretsen Stade i Hannover.
Denna kärrhök hade som unge i boet märkt af Hr E.
Rosenberg vid sjön Tysslingen i Närke den 29 juli 1921. När de bruna
kärrhökarne nått en ålder af några år, pläga de ofta ha så
mycket lefnadsvishet, att de noga akta sig för farligheter, men en
utter-sax var naturligtvis ett okändt försåt, som detta exemplar dukat
under för. Resultatet af märkningen är, att denna kärrhök liksom
sina släktningar tagit en sydvästlig kurs för sin flyttning. Detta
står sålunda i god öfverensstämmelse med föregående rön.
Men det är ännu en mycket intressant lärdom, som man kan
erhålla af denna tvååriga fågel. Lyckligtvis kunde den
äterförvärf-vas till Riksmuseet, och vid framkomsten visade det sig, att det var
en hane, men än mera att den i stort sedt redan fått den gamla
fågelns dräkt. En kort beskrifning af den torde därlör vara fullt
befogad. Hufvudet och nacken rostgula med mörkbruna spolstreck.
På baksidan af halsen tilltaga de mörka midtpartierna så att
fjädrarne bli svartbruna med rostfärgade sidokanter, som på framryggen
försvunnit, så att fjädrarne där äro så godt som enfärgadt
svartbruna. På öfvergumpen ses här och där spår af roströda kanter.
De främre, mindre stjärttäckarne äro mörkgrå, mörkast mot spetsen,
som har en svag roströd kant. De längre stjärttäckarne hvita med
grått och roströdt i växlande utsträckning på fjädrarnes periferiska
delar. Skulderfjädrarne hålla på att ombytas. De nya äro
brunsvarta med roströdaktiga kantfläckar här och där, särskildt på de
främre, smärre. De små vingtäckarne äro närmast armkanten
gulhvita, de närmast följande rostfärgade med svartaktig midt. De
mellersta täckarne ha svaga rostkanter och de längre af dem ha
m. 1. m. grått i spetsen. De största täckarne liksom äfven
hand-täckarne (utom de två yttersta, som äro gamla och mycket sliina)
ha sina synliga delar grå. Handpennorna svarta med gräddhvitt
innerfan på de basala delarne. De innersta handpennorna äro
dessutom i likhet med atmpennorna starkt gräfrostiga. Äfven en del
starkt slitna, ännu ej ombytta armpennor äro gråfrostiga på sina
midtpartier. De allra innersta armpennorna äro såsom äfven hos de
gamla ej grå på ytterfanet. Hela stjärten silfvergrå, de yttersta
pennorna nästan hvita på innerfanet. Två starkt slitna ännu ej
ombytta pennor äro också gräfrostiga åtminstone på ytterfanet och
en del af innerfanet. Strupen hvitaktig med mörka spolar.
Kräf-trakten och främre bröstet rostgula med bruna spolstreck; den
öfriga undersidan starkare roströd med svarta spolstreck. Ben
fjädrarne enfärgadt roströda eller med smala hvita spolstreck på några
af de längre bakre. Undre stjärttäckarne hvita med mörkgrå och
rödbrunspräckliga spetsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
