Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•2 2
IVAR ARWIDSSON
Ungarna, som voro minst halvvuxna och som ännu ej fullt ägde
moderns klättringsfärdighet, sökte buskens högsta grenar 2—2,5 m.
ovan marken. »Tappade de fotfästet och ramlade ned i mossan,
dröjde det icke länge, förrän de åter voro i topp.»
Herr B. antar, att ungarna voro 3—4 veckor gamla; att döma
av en mig tillställd teckning, som gjorts ur minnet för att
åskådliggöra storleken, tror jag, att 4 veckor var den ungefärliga åldern
för dessa ungar vid infångandet.
På den infångade familjen gjordes följande iakttagelser.
Ungarna voro till en början framme och åto mitt på dagen, »men
efter någon vecka först vid solnedgången». De ökade hastigt i
storlek, och på 14 dagar fördubblade de säkert sin vikt. Av läten
hördes ibland ett skrikande likt de vanliga mössens, men svagare;
detta läto de höra, »då de oroade varandra eller skulle fångas».
Vid inkrypandet i sitt bo läto de stundom höra ett svagt, melodiskt
ljud. »Ett högt trummande ljud, som troligen framställdes på så
sätt, att den största av dem (således modern) med ett nötskal i
munnen slog i hastigt tempo på burens väggar och pinnar, kunde
man ofta få höra, men aldrig se hur det framställdes.» Märklig är
uppgiften, att ungarna sågos ofta dricka vatten; varje natt drucko
de tillsammans nästan ur en skål, rymmande 30 ccm. Modern sågs
däremot ej dricka; henne fick man för övrigt ej se utanför boet,
annat än när man överraskade henne vid mörkrets inbrott eller
direkt oroade henne. Möjligen gjorde omtanken om ungarna henne
något mera skygg än vad hon skulle varit utan ungar. De av mig
i Uppsala i fångenskap hållna djuren visade sig ej nämnvärt skygga
— voro de en gång framme vid skymningen, förblevo de i regel
så, även om de något stördes.
Angående nya fynd i Närke kan följande meddelas.
Skogvaktaren F. O. Jansson, Kronoberget, Kvistbro socken, såg, enligt
vad han berättat mig, tvenne bon sommartid omkring 1920. Ur
vartdera boet kom en hasselmus nedfarande. Bona anträffades på ett
gammalt hygge. Det ena boet hittades i en c:a 3 m. hög tall på
sluttningen av Stora Rävtjärns nordostsida; höjd över sjön c:a 50 m.
Boets höjd över marken utgjorde 1,3 m.
Den nuvarande vegetationen utgöres enligt anteckning den
’% 1925 framför allt av gran, tall, asp, björk, rönn; Calamagrostis
arundinacea, Deschampsia flexuosa, Luzula multiflora, Majanthemum,
Chamœnerium angustifolium, lingon, blåbär, Trientalis, Melampyrum
pratense; Eupteris. En saknas.
Omkring 300 m. öster om denna fyndplats sågs det andra
boet ungefär lika högt upp i en tät, c:a 2,5 m. hög gran.
Några timmar efter vårt sammanträffande begav sig
skogvaktare Jansson till Sirsjötorp i samma socken. När flera personer
vid 4—5-tiden på e. m. här voro församlade bakom
stallbyggnaden, som ligger uppe i sluttningen sydost om och c:a 25 m. över
Stora Sirsjön, sprang en »råttunge» upp på benet av en flicka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
