Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA FYND AV HASSELMUS
3’
ätit 7—Vi och °*ji) vid bägge tillfällena var temperaturen utomhus i
stigande.
Det viktigaste av ovan meddelade fynd och biologiska
iakttagelser sammanfatttas här nedan, samtidigt som vissa uppgifter
lämnas om bobyggnad i fångenskap, om yngeltider m. m.
Hasselmusen är rätt allmän vid Alingsås och i trakten
däromkring, och förekommer den här i ganska olika mark. Till hasseln
synes den ej vara särskilt bunden, åtminstone förekommer den här
även inom områden, som med avseende på floran äro långt torftigare
än hasselmarker. I stort sett är väl denna trakt utmärkt av ej
alltför kalla vintrar.
I Närke finnes hassel på bägge de nya lokalerna, och även i
övrigt synes floran vara mindre torftig än på flertalet av de av mig
undersökta fyndorterna i Västergötland. Möjligen äro de bägge ganska
högt belägna ställena i Närke och även den på berget ovan
Mäll-torp (i Västergötland) sådana, att frosten på hösten först tämligen
sent tvingar djuren i vinterdvala. Djuren skulle här med andra ord
ha jämförelsevis lång tid på sig att med den kanske något torftiga
födan nå för övervintringen erforderlig fetma. Även undgås
säkerligen på dessa högt belägna platser vinterns särskilt låga
temperaturer.
Man torde kunna finna arten på många ställen i landets södra
del, och man må hoppas, att kommande fynd skola bidraga till ett
närmare belysande av frågan om hasselmusområdenas klimatiska
beskaffenhet och i samband därmed frågan om hasselmusens egenskap
av relikt från den postglaciala värmetiden; jfr Sven Ekman,
Djurvärldens utbredningshistoria etc, 1922.
Det må här framhållas, att flertalet av de personer, som
meddelat mig fynd, säga sig aldrig förut ha iakttagit djuret, ja i många fall
ej ens hört talas därom. På gården Sirsjötorp kände ägaren ej till
arten, som dock hans broder sett där i början av 1890-talet. För
övrigt är det ju ganska märkligt, att arten veterligen ej tagits
på Kilsbergen sedan 1852 — dock i närheten av Norasjön så sent
som 1909. När jag publicerade detta senare fynd i denna tidskrift
1915 (utan angivande av året, när fyndet gjordes), framhöll jag
bördigheten i den dal, där fyndet gjorts, under uttalande av att
arten skulle kunna anträffas i andra liknande dalar i området.
Efter vad man nu vet, bör man säkerligen ej blott, ja ej ens i första
hand leta i »några bördiga dalar».
De områden, som främst borde undersökas i fråga om
hasselmusens förekomst, synas mig vara följande. Trakten Alingsås—
Göta älv—Göteborg, bl. a. för bedömandet av artens förmåga att
tåla klimatet närmare landets västra kust. Ett motsvarande område
på ostkusten borde vara Bråvikens norra sida, där arten tagits 1863
i Simonstorps socken vid Källstugan, belägen dryga 1,1 mil från
Bråviken. Om arten finnes norr om Kilsbergen, resp. Norasjön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
