- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
43

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÅSISKOR PÅ EN ANTARKTISK Ö

43

men. Då saken syntes så egendomlig, medtog jag för
säkerhets skull exemplaret till Berlin vid ett besök där, och med
Dr. Stresemanns tillstånd jämfördes det ytterligare med i
därvarande museum befintligt material. Resultatet blev
emellertid detsamma. Överensstämmelsen med A. f. cabaret var
fullständig. Då blev den stora frågan, huru man skulle kunna
förklara närvaron av engelska gråsiskor på den nämnda
antarktiska ön. En hypotes skulle ju kunna framställas,
nämligen att någon valfångare medhaft dylika fåglar och att dessa
sedan på ett eller annat sätta kommit lösa vid Campbell-ön. Det
krävdes dock för en sådan sak alltför många gynnsamma
omständigheter, för att några på sådant sätt slumpvis ditkomna
fåglar skulle kunna bli bofasta och fortplanta sig o. s. v.

En närmare undersökning visar dock, att man ej behöver
taga sin tillflykt till en sådan hypotes, utan det finns en
förklaring, som ligger närmare och är naturligare. I sitt
intressanta arbete om de till Nya Zeeland införda djuren och
växterna omtalar Geo. M. Thomsson, att gråsiskor upprepade
gånger införts till nämnda o. Första gången detta skedde var
1862, men av dessa kommo blott två levande fram. Försöket
upprepades emellertid av ett sällskap i Otago på södra ön
1868 och 1871. Båda desamma åren och dessutom 1875
infördes gråsiskor till Canterburydistriktet även på södra ön.
1871 släpptes så många som 120 på en gång. Ungefär vid
samma tidsperiod infördes också gråsiskor på norra ön av ett
sällskap i Auckland. Så t. ex. släpptes år 1872 ej mindre än
209 gråsiskor på olika ställen. Resultatet härav har blivit, att
Thomson kan uppgiva gråsiskan såsom talrik på båda öarna.
Den håller i synnerhet till på öppna landssträckor belägna på
måttlig nöjd över havet. På sandkullarna i havets närhet kan
man också nästan alltid finna flockar, som där leva av frön
av gräs och halvgräs. Gråsiskan säges också vara allmän vid
bergsskogarnas överkant, d. v. s. »på en höjd av ungefär 3000
fot». Om sommaren sägas de äta mycket bladlöss, men i
allmänhet är gräsfrö deras kost. Thomson omtalar några
slående bevis på, huru talrika gråsiskorna blivit, vilket torde ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:37:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free