- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
46

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 6

SMÄRRE MEDDELANDEN

vilka, när de ituslogos, befunnos vardera innehålla ett utmärkt
vackert avtryck av en lödda. Denna fiskart är till sin nutida
utbredning boreoarktisk och circumpolär. Vid den norska kusten
förekommer den ej i mängd längre söderut än ungefär till
Trondhjemsfjorden, men tidvis i otroliga massor vid Finnmarken liksom
också vid Island och Grönland. Från Vita havet är den också
känd.- Utefter Nordamerikas östra kust följer den med den kalla
strömmen så långt som till Kap Cod, men är egentligen ej talrik
längre än till Halifax. Vid New Foundland, Labrador o. s. v. är
den ytterst talrik och på den amerikanska ishavskusten är den
funnen bl. a. i Coronation Gulf, så att sannolikt finnes den där
utefter hela sträckan liksom vid Alaska, Aleuterna och Kamtschatka.
Den är, som bekant, en nära släkting till norsen och spelar stor
roll som föda åt torsk och andra fiskar, men även för eskimåer.
Såväl i Grönland som i Canada har man rätt ofta träffat
loddor på liknande sätt inneslutna i konkrement av ishavslera, så
att det ser sålunda ut som om en dylik inbäddning jämförelsevis
ofta inträffade. Förmodligen beror detta på någon särskild
substans, som avsöndras från loddan och sammanhåller lerpartiklarne
kring henne efter hennes död. Sålunda är själva förekomsten av
dylika fossila loddor ej något särskilt märkvärdigt, men det
märkliga är fyndorten. Olyckligtvis lämnas ej något meddelande om,,
huru de bosniska konkrementen lågo. Om de ingingo i någon
gammal strandvall eller dylikt. Det sannolika är väl dock, att de
bildats ej så särdeles långt från fyndplatsen, och då ges härmed,
såsom Dr. Bolkay framhåller, anledning till spekulationer över,,
huru de klimatiska förhållandena gestaltade sig i Bosnien på den
tiden, då inbäddningen skedde. Med kännedom om loddans
nutida förekomst har man all orsak att förmoda, att ishavsliknande
förhållanden då voro rådande där. Bosnien skulle då ungefär ha
haft ett klimat jämförligt t. ex. med Kamtschatkas eller åtminstone
Finnmarkens, och Medelhavet på motsvarande sätt varit förändrat
till sin fysiska beskaffenhet och sina temperaturförhållanden.

Strödda biologiska notiser från Västerbotten.

En liten flock bändel korsnäbbar sågs och hördes den 5
juni stryka genom granskogen vid Hembygdsföreningens
anläggning »Gammlia» invid Umeå stad. Vid samma tillfälle sågos där
ock 3 domherrar, 2 J* och 1 ^> ocn ett Par av dessa var det
säkerligen, som vid olika tillfällen sågs även av andra personer.
De domherrungar, som den 26 och 27 aug. visade sig i
Rådhusparken i Umeå, voro nog utkläckta vid Gammlia. Mindre
ovanliga för årstiden i denna av fåglarna gouterade park var den flock
grönsiskor, som samtidigt uppehöllo sig där, men de kunna dock
nämnas, eftersom litteraturuppgifter om grönsiskan äro sparsamma
från Västerbotten. De hade ock sällskap av bergfinkar. Denna
fågel skall länge ha häckat på skär i havet, men först på de
senare årtiondena har den fått någon avsevärd spridning vid
fastlandskusten. Sista sommaren har den funnits flerstädes i Umeå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:37:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free