- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
137

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR 137

Dock skulle det kunna göras en del anmärkningar. Vi använda
nog i allmänhet ej ordet »fälla» om en fågel i samma stora
utsträckning som övers. En fågel fäller på marken eller i vattnet,
men ej på en kvist eller i en trädkrona. Där slår han ned eller
till. Detta är naturligtvis en bagatell. Värre är det med
fågelnamnen. Det är verkligen mycket tråkigt att vid översättning
från främmande språk djurnamn så ofta bli så ohyggligt
misshandlade och förvanskade. Jag skall i föreliggande fall ej göra någon
anmärkning på de namn på sydamerikanska fåglar, som förekomma,
ty de ha kanske redan i den engelska texten varit misshandlade.
Däremot måste jag opponera, då det gäller namnen på välkända
europeiska fåglar. Ibland äro dessa ordagrant översatta från de
engelska och bli därigenom oriktiga på svenska. T. ex.
Black-headed gull heter på svenska skrattmås, ej »svarthuvad mås»,
Longeared owl kalla vi hornuggla ej »långörad uggla», Cardon
crow är helt enkelt svart kråka, ej »askråka» o. s. v. Ännu värre
är det, när ett svenskt namn lägges på en helt annan fågel, än
den som den engelska texten avser. På detta sätt bli två hela
kapitel alldeles oriktiga, emedan namn och text äro som »Gudsfred
— yxeskaft». Ett av dessa kapitel säges handla om »kärrmesar»,
ehuru det är någoting helt annat, nämligen skäggmesen, en fågel till ett
helt annat släkte, Panurus, och med ett alldeles olika levnadssätt, som
är skildringens föremål. Än värre är det kanske, när steglitsan,
som på engelska heter »goldfinch», hela kapitlet igenom går under
namnet »gylling» eller »sommargylling», med vilken den ej har ett
spår till likhet i utseende eller levnadssätt. Då boken just handlar
om fåglar, bli dylika misstag desto mer beklagliga, och man blir
slutligen misstänksam mot alla namnen, för så vitt det ej av några
karakteriserande ord i texten blir möjligt att tyda dem.

E. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:45:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free