- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
142

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 SMÄRRE MEDDELANDEN

känna till från Sverige, varest ju hägrar ses långt norr om våra
egna hägerkolonier. Att bland de hägrar, som sålunda visa sig
även i Svealands-länen, kunna ingå rena främlingar, ådagalägges
därav, att en av hr Skovgaards hägrar blev skjuten 1918 vid
Ölsjön i Värmland i juli månad samma år, som den blivit
ring-märkt i Danmark. De flesta utanför hemlandet återfunna hägrarne
ha, såsom rätt naturligt är, träffats i norra och västra Tyskland,
men även 3 i Frankrike, 2 i Spanien och 1 i Portugal. Dessa ha
skjutits under sin flyttning söderut, och den citerade förf. anser sig
av fynden kunna draga den slutsatsen, att hägrarne passera genom
Frankrike i augusti och nå ned till Spanien i samma månad. De
lämna sina sydliga övervintringsplatser i januari—februari och
passera på återväg genom Frankrike i mars—april. De, som
återkomma tidigast till Danmark, visa sig där redan i februari, men de
flesta ej förr än i mars.

Såsom ett kuriosum kan tilläggas, att det rörande en häger
skjuten vid stranden av Guadalquivir i Spanien omtalas, att dylika
fåglar vanligen ej äro föremål för jakt, men det händer, att en eller
annan skjutes, för att man skall erhålla de fina dunen att lägga på
sår, som anses läkas därav.

Ringmärkning av Svart stork, Ciconia nigra, i Danmark.

Under åren 1917 —1925 har hr P. Skovgaard märkt 112
ungar av svart stork i norra och mellersta Jutland, och av dessa
ha, såsom omtalas i tidskriften »Danske Fugle», ej mindre än 27
återfunnits, vilket ju angiver en sorgligt stor decimering av denna
intressanta fågelart. Om man bortser från ett antagligen
vilsekommet exemplar, som skjutits på Ösel, synes det, som om de
återrapporterade fåglarnas fyndplatser skulle tyda på en tredelad
flyttningsväg. Huvudmängden har dock styrt sin kosa mot sydväst
genom Frankrike, varest de (10 st.) blivit skjutna, men två ha
hunnit in i Spanien, så att man kan säga, att detta flyttningsstråk
är riktat mot Gibraltar. Ett mindre utpräglat stråk går mot söder
med fynd i Sachsen, Thüringen och Tyrolen. Möjligen fortsätter
denna flyttningsväg sedan genom Italien och så vidare till Afrika.
Slutligen finnes även ett rent sydostligt stråk markerat genom fynd
i Tjeckoslovakien, Ungern och Rumänien, vilket har likhet med
den vita storkens sydostliga flyttningsväg. Denna går som bekant
över Bosporen, Mindre Asien o. s. v. till Nilländerna för att
därifrån fortsätta mot östra och södra Afrika. Även till kännedomen
härom har hr Skovgaards märkningar lämnat vackra bidrag, men
då den saken redan genom tidigare utförda märkningar, som
omtalats i olika publikationer, torde vara allmänt bekant, torde intet
närmare härom behöva sägas i detta sammanhang.

Iakttagelse av flyglek hos jorduggla.

På pingstaftonen 22 maj i år befann undertecknad sig vid
Liggskärs lotsplats på en större skogbetäckt ö i Lule skärgård.
Havsisen låg ännu, men de inre fjärdarna voro isfria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:45:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free