Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELLIVET VID KÄLLSKÄREN I SLUTET AV JULI I 926 165
återtaga sina platser, under det att ett par havstrutar, Larus
marinus, mera misstänksamma på större avstånd kretsade
kring oss. Ejdrarne, Somateria mollissima, som i mycket stort
antal häcka här, ha mestadels redan dragit bort till andra
platser, blott några smärre flockar av ungejder från fjolåret
visa sig. Alla gamla gudingar och alla ådor med sina ungar
för året ha nu sökt sig åt andra håll.
Inom kort svänga vi in i den smala men förträffliga
hamnen och hälsas då av ett livligt skrän från de stora mängder
av tärnor, som häcka där. Det är både den vanliga Sterna
hirundo och silvertärnan, Sterna paradisaea, som i så stor
sämja, som kan finnas i en tärnkoloni, häcka om varandra. I
flykten och på något håll är det ej så lätt att genast se
skillnaden mellan de båda arterna. Men med zeisskikarens hjälp
är det lätt att skilja dem åt, då de sitta, emedan silvertärnan
är mera mättat och tydligt grå på strupen och undersidan,
under det att den vanliga tärnan förefaller nästan rent vit.
Samma sak synes nog också under flykten i gynnsam
belysning, men de andra skiljaktigheterna, t. ex. silvertärnans
karminröda näbb utan svart spets, framträda ej så lätt på något
avstånd. Ungarne för året voro redan flygga och blandade
sig delvis i det allmänna vimlet, men de igenkändes ju genast
på den vita pannan och den korta sjärten.
I hamnen ligga fler kullar med svärtungar, som äro
medvetna om det skydd de ha att påräkna här. När vi väl
kommit i land, är det ett nöje, som man knappt kan tröttna på,
att sitta och se på fåglarna runtom. Tärnorna svärma
alltjämt omkring och uttrycka sina känslor på olika sätt allt
efter humöret. Ibland är det ett kort »kitt kitt» då de flyga
förbi, ibland väcker något deras misshag och de ropa högljutt
»kriäh» stående stilla i luften med utbredd stjärt och flaxande
vingar. I hamnen ha de också gott tillfälle att fiska spigg
och då de få någon dylik, flyga de länge kring hållande fiskens
huvud i näbben avvaktande, att den skall dö och ej längre
kunna resa sina vassa taggar samt sålunda bli ofarlig att
svälja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
