Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 EINAR LÖNNBERG
äta, simmar modern fram och tillbaka för att ha överblick över
avkomman. Hon lockar på dem med ett svagt nasalt och
tre-mulerande »kärr», vari vokalljudet stundom mera liknar y än
a. Ibland lystra ungarna rätt bra, ibland äro de olydiga,
vilket ej sällan länder till deras ofärd. På kvällen den 23 juli
låg en svärta med blott tre ungar alldeles intill våra båtar,
och jag studerade sålunda hennes lilla kull på blott några
meters avstånd. Ungarna döko och summo längs bergstranden.
Svärtan ville efter en stund föra bort dem och lockade ivrigt.
Blott en unge lydde och kom genast. Efter mycket lockande
kom slutligen en till, men den tredje var alldeles olydig. Den
var ej synlig för mig utan skymd av berget. Slutligen
tröttnade svärtan på att vänta och locka och sam bort till andra
sidan av hamnen med de två, som ville följa henne. Jag gick
då fram för att se, om någon olycka drabbat den tredje. Det
var emellertid ej fallet, men den hade gått upp i en liten
vinkel i berget och sprang ut i vattnet, då jag kom. Den sam nu
ut mot modern, som också mötte på halva vägen med sina
båda andra barn, varefter hela kullen sam bort, som jag tyckte.
En halv timme senare såg jag emellertid den egensinnige
ungen simma för sig själv och sedan gå upp på en liten klippa.
Modern syntes ej längre till. Då natten senare blev stormig
och regnig, är det tyvärr sannolikt, att denna unge fick ett
liknande öde som ett par andra späda svärtungar, som jag
förut under dagens lopp sett ligga döda och skämda längs
stranden.
På grund av den ringa sammanhållningen mellan mor och
barn är ofta antalet ungar i en kull underkastat växlingar.
Ungarna äro ofta ovissa om vilken som är deras mor. Ofta
är det lika grumliga begrepp hos mödrarna om vilka ungar,
som höra till dem. Jag har visserligen sett motsatsen och
iakttagit, att svärtor med näbben nupit och våldsamt doppat
dem ej tillhöriga ungar, som kommit och velat sälla sig till
flocken, men vanligen är ej detta förhållandet. Vissa
svärt-mödrar vilja tydligen ha så många ungar som möjligt, varpå
redan omtalats exempel. De flesta synas vara tämligen lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
