- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
180

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o

E. L.

tinningarna mot nacktofsen. Hos de hittills nämnda änderna
är detta gröna band eller parti rätt väl avgränsat, så att det
blir lätt att se, men en motsvarighet kan också spåras i några
andra fall, då man får se efter litet nogare för att finna
motsvarigheten. Stjärtanddraken, Anas (Dafila) acuta, har som
bekant brunt huvud i praktdräkten, och på sidorna av
bakhuvudet säges den ha dels purpur- dels grönt skimmer. Man
ser ej detta lika bra på alla exemplar, men på en del varsnar
man, då man håller fågeln mellan sig och ljuset och med
näbben mot ljuset ett ganska tydligt och stundom rätt starkt grönt
skimmer på ett parti från ögat och över tinningarna mot nacken,
och fjädrarna äro också där något olika till sitt utseende. Bäst
har jag sett detta på ett par stjärtanddrakar, som Lic. Sten
Bergman hemfört från Kamtschatka, men man kan också se
det på svenska exemplar i vårdräkt. Det synes rätt troligt,
att här är en motsvarighet till de förut nämnda teckningarna
på motsvarande ställe hos andra änder. Hos skedanddraken,
Spatula clypeata, är det en tydlig skillnad i styrkan av den
gröna glansen på hjässan och tinningspartierna. Detta torde
också ha sammanhang med den här omtalade teckningen, ehuru
det gröna i sistnämnda fall brett ut sig mycket mera, även
framåt kinderna o. s. v. Den gröna glansen kan ej komma
till stånd utan svart bottenfärg. Sålunda måste ett svart band
eller en svart fläck vara det primära. Ett sådant svart eller
åtminstone mörkt band från ögat och bakåt finnes hos många
änder. Hos den australiska släktingen till gräsanden Anas
superciliosa är detta streck starkt markerat, hos arterna sparsa
(från Ostafrika) och obscura (från östra Nordamerika) är det
svagt, likaså hos en del krickor, såsom den chilenska
flavi-rostris m. fi. Denna teckning synes sålunda i en eller annan
form vara ganska starkt utbredd, och då den på dylikt sätt
visar sig hos vitt skilda former torde den kunna anses vara
en ursprunglig karaktär. Det är sålunda av intresse att se
den uppträda så tydligt hos de sterila gräsänderna. Det
utgör således en intressant parallell till de ljusa spolstreck m. m.,
som visa sig hos sterila orr- och tjäderhönor i tuppdräkt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:45:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free