Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artemia-salt.
Av
Harald Huss.
verskriften till följande rader förefaller
måhända de oinvigda något egendomlig, men
torde dock, såsom jag nedan skall visa, hava
sitt berättigande. En eller annan av denna
tidskrifts läsare erinra sig nog, att jag år 1924
(sid. 279—281) lämnade ett litet meddelande
om ett egendomligt fynd av kräftdjur uti en saltlake å 17 %
koksalt. En eller annan kommer kanske t. o. m. i håg, att
kräftdjuren i fråga vid försök, som jag utförde rörande deras
resistens gentemot såväl koksalt som andra mera livsfarliga
kemikalier, härvid visade en förvånansvärd motståndskraft.
Eftersom djuren första gången de observerades som sagt
vegeterade — och trivdes i saltlake, framställd av is och koksalt,
tog jag för givet, att de föreskrevo sig från någon av dessa
båda ingredienser. Upprepade försök att ur is av olika
härkomst locka fram de små varelserna misslyckades alldeles.
Bättre tur hade jag med mina saltextraktioner. Jag tog helt
enkelt grovt salt, sådant som köpes i livsmedelsaffärerna, och
löste detta till några procent (5—10%) i vatten (vanligt
vattenlednings- eller destillerat vatten) samt ställde lösningen vid
rumstemperatur. Redan efter tre à fem dagar utvecklade sig
då i vätskan ett större eller mindre antal individer av
fyllo-poden Artemia; dessa växte så småningom ut, understundom
till äggbärande exemplar. På ytan av saltlösningen låg alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
