Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORNITHOLOGISKA ANTECKNINGAR
197
Rödbenornas flyttning från dessa trakter och invandring dit.
Genom Kolthoffs intressanta undersökningar av
vadar-fåglarnes flyttning förbi Ölands södra udde har det blivit
ådagalagt, att de gamla rödbenorna börja sitt sträck förbi
nämnda plats omkring den 16—18 juli, och de unga fåglarne
börja komma omkring två veckor senare. Gyldenstolpes
senare iakttagelser på samma plats bekräfta detta. Vid den
norska kusten återigen, säger Collett, att ifrågavarande art
flyttar i slutet av aug. och att flyttningen sedan fortsätter
genom sept. Under sådana förhållanden och med hänsyn till
rödbenornas sena kvarstannande i våra fjälltrakter är det
tydligt, att de ej flytta längs Östersjökusten och över Öland, utan
de, som visa sig där, äro troligen alla från det baltiska bäckenet.
Däremot stämma flyttningsdata för den norska kusten bättre
för rödbenorna från fjällen. Det synes alltså sannolikt, att
dessa flytta längs denna västliga väg. Full bevisning kan ej
bringas för denna teori annat än genom ringmärkning av
rödbenungar i de svenska fjällen och dessas återfinnande vid den
norska kusten, men därtill behövs en hel del sammanträffande
gynnsamma omständigheter, så att det är ej så lätt att
åstadkomma den.
Emellertid, om det får antagas såsom sannolikt, att
rödbenorna från fjälltrakterna i Sverige flytta längs den norska
kusten, är det också sannolikt, att de invandrat samma väg. Det
synes då antagligt, att denna invandring skett under det
tidsskede, då en serie av isdämda sjöar i västra delen av
Nordsverige avbördade sitt vatten genom Norge till havet där, och
då det sålunda fanns en hel del stora vattendrag, längs vilka
rödbenorna kunde intränga i Sverige västerifrån, under det att is
ännu täckte stora delar av östra Norrland. Än i dag
sammanfaller rödbenans utbredning i våra fjäll rätt nära med de
isdämda sjöarnes utsträckning, vilket också med hänsyn till
fåglarnes ofta sega fasthållande av sina gamla
utbredningsgränser är ett ytterligare sannolikhetsskäl för denna sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
