- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
267

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett litet bidrag till kännedomen om
storskrakens, Mergus merganser, biologi.

Av
O. von Zedlitz.

torskraken är en ingalunda sällsynt häckfågel
i såväl Göta- som Svealand både vid ostkusten
och i de större och medelstora insjöarna. Den
är ej heller särdeles skygg, så att man skulle
därför kunna tro, att dess biologi skulle vara
redan för länge sedan bekant. Att detta dock
ingalunda är fallet lärde mig närmare studier av fågeln i fråga.
Han visar sig nämligen i många sina vanor ej så oryggligt
fasthålla vid det, som hittills sagts om honom i litteraturen,
utan också gärna tillåta sig undantag från regeln. I det följande
skall jag taga mig friheten att omtala några sådana fall i
förhoppning, att det skall kunna göra anspråk på något intresse.
Man läser överallt: »Storskraken lägger sina ägg i ihåliga
träd eller i för honom upphängda holkar». Men det är ej alltid
nödvändigt, att holkarna äro upphängda, mången gång tager
fågeln dem i besittning, även om de stå på marken. En så
placerad holk med full kull finnes i Göteborgs museum såsom bevis för
mitt påstående. Ännu märkvärdigare är emellertid ett fall, i
vilket boet låg öppet på marken på en tuva i vassen, men ändock
innehöll det en full kull. Det är den för tidskriftens läsare såsom
god fågeliakttagare kände lic. Rud. Söderberg, som har
förtjänsten av att ha funnit detta abnormt belägna bo i juni 1922 vid
Vänern och ha tagit en fotografisk bild av detsamma som
bevis-Vidare är det vanligt att i litteraturen finna uppgiften, att
dunungarna av denna art redan från första dagen kunna
dyka fullt bra, men det håller ej streck. Jag har upprepade
gånger här i Kalvsjö haft tillfälle att iakttaga 1—2 dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:37:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free