- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoförsta årgången. 1926 /
283

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE MEDDELANDEN

283

samt om fågelns utseende har konservator Granstedt meddelat
följande. Fågeln påträffades två kilometer rakt västerut från
Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium i Barkåkra. Den låg och sov
på vattnet, då man närmade sig till den i båt, och vaknade upp
först, då båten var alldeles inpå den. Fabrikör Ebbesson, som var
i båten, igenkände den genast som en stormfågel och bemäktigade
sig den med tillhjälp av en åra, då den flaxade litet över vattnet,
ty den tycktes ej kunna flyga upp (rnöjligen på grund av
övermättnad). Den lämnades sedan till konservator Granstedt för
uppstoppning. Det är ett mycket vackert exemplar av den vita fasen.

Det visade sig vara »en hane med följande dimensioner: längd från
näbbspets till stjärtspets 435 mm.; näbb från munvinkeln 50 mm.,
culmen 40 mm.; tars 50 mm., vinglängd 302 mm.; stjärtens längd
mätt från gumpkörteln 123 mm.; ögats diameter 8,5 mm. Vikt 630
gr. Iris mörkbrun. Fötterna svagt rödaktigt blåvita. Näbbens
yttre del blekt vaxgul, framför nästuben brunsvart, inre delen blekt
blygrå, över nästuben två små brunsvarta fläckar, en svag brungrå
strimma längs underkäkens övre rand. Fågeln var mycket fet och
alla inälvor friska. Magen var överfylld med föda, men det kunde
ej urskiljas, vad maginnehållet utgjordes utav.»

Visserligen ha stormfåglarne på senare år mycket utvidgat sitt
utbredningsområde och ökats i antal i norra Atlanten, såsom
framgår av L. Faxéns redogörelse härför i denna tidskrift 1924 (sid.
2 59—z76), men det är dock fortfarande sällsynt, att någon låter
ertappa sig i våra farvatten. Märkligt nog ha dock enligt
konservator Granstedt flera exemplar funnits i Ängelholmstrakten.
Vid västkusten i övrigt ha under årens lopp omkring ett dussin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:37:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faunaflora/1926/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free