- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugofemte årgången. 1930 /
7

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till kännedomen om fåglarnes färger. Av Einar Lönnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM FÅGLARNES FÄRGER /

Ett annat försök, som också tyder på färgämnets
carotin-artade natur gjordes på det sättet, att en del av det intorkade
färgämnet ånyo löstes i petroläter, varefter koncentrerad
svavelsyra pågöts. Petrolätern blev då först ett ögonblick grön,
varefter den avfärgades och syran blev gulaktigt brun.

Koltrastens, Turdus merula, gula näbb och svalg
utgjorde även ett lockande objekt för dessa undersökningar, men
tyvärr kom jag att tänka därpå så sent, att koltrastarne redan
mestadels givit sig i väg på flyttning. Emellertid fick jag dock
genom vänligt bistånd även några dylika. I äteralkohol gåvo
de nämnda delarne mycket riktigt en gul lösning. Färgen
därur togs upp i petroläter och efter dennas avdunstning
återstod det tämligen ljusgula färgämnet, som löstes i chloroform.
Reaktionen med antimontrichlorid var rätt svag och av
grönblå färg samt uppträdde först efter föregående avfärgning.
Den vanliga sekundärreaktionen följande morgon var dock
förhållandevis kraftigt violett. Då antimontrichlorid tillsattes den
torra färgen var reaktionen kraftigare blå såsom vanligt. Den
torrlagda färgen visade sig så ömtålig för ljuset, att några i
en öppenstående porslinsskål efter petroläterns avdunstning
kvarvarande färgämnesrester fullständigt försvunnit följande dag.

Då metylalkohol försöksvis senare användes såsom
lösningsmedel för samma material av koltrastnäbbens hud, visade
den sig mycket verksammare, så att färglösningen blev
betydligt kraftigare gul än i äteralkohol. Detta beror säkerligen på
metylalkoholens förmåga att lösa xantofyll.1 Efter vederbörlig
behandling blev också såsom en följd härav reaktionen med
antimontrichlorid kraftigare blå och inträdde genast utan
föregående avfärgning. Lösningen behöll också längre den blåa
färgen.

Den gula färg, som erhållits i de här ovan omtalade
försöken, är uppenbarligen identisk med Krukenberg’s
»corio-sulfurin». Men på samma gång visar den samma carotinartade
reaktion med antimontrichlorid, som den av mig vid föregående

1 Av äterspriten hade sannolikt endast eller huvudsakligen blott carotin
extraherats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1930/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free