Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till kännedomen om fåglarnes färger. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BIDRAG TILL KÄNNEDOMEN OM FÄGLARNES FÄRGER
9
utan något synligt resultat, varken på fjädrarne eller vätskan.
Det föreföll sålunda sannolikt, att den gula färgen i fjädrarne
var så väl innesluten i fjädrarnes hornvävnad, att en
utlösning av färgen ur den oskadade fjädern var praktiskt taget
omöjlig. Då nu försöken skulle börja på allvar, gällde de att
finna en lämplig metod för att göra färgämnet tillgängligt för
extraktionsvätskan. Detta lät sig göra på ett mycket enkelt
sätt, som visade sig helt verksamt, nämligen därigenom att
de avklippta färgade delarne av fjädrarne söndermaldes
tillsammans med ett lagom fint glaspulver i en porslinsmortel. Då
Krukenberg arbetade med fjädrarnes färger, hade han använt
kokande alkohol med tillsats av natronlut eller också flera
dagars inverkan av trypsin. Genom denna metod lyckades
han också få fram färgämnet, men den var omständligare och
kunde även möjligen tänkas inverka kemiskt på färgämnet, så
att den mekaniska sönderrivningen av fjädern syntes mig
lämpligare, och den ledde även till önskat resultat.
Såsom första försöksobjekt valde jag en sommargylling
från Bortre Indien, Oriolus xanthornus L., dels emedan den
kunde väntas ha rent gul färg, dels emedan Krukenberg hos
den europeiska sommargyllingen funnit ett färgämne, som han
1881 kallade »zoofulvin», i det att han upptog ett namn, som
redan Bogdanow 1852 använt för gul färg i fågelfjädrar.
Av de fint söndermalda fjädrarne av den nämnda
sommargyllingen erhölls i metylalkohol med tillsats av äter en höggul
lösning. Då petroläter tillsattes till denna lösning och
omskakades, gick en del av den gu)a färgen upp i petrolätern
efter tillsats av litet vatten, men metylalkoholblandningen
behöll fortfarande rätt mycket gul färg. Detta syntes tyda på
närvaro av tvenne gula färgämnen.
Sedan petrolätern avskiljts och avdunstats, löstes det
kvarvarande färgämnet i chloroform, och den så erhållna gula vätskan
gav med antimontrichlorid en god blå reaktion såsom ett
carotin-artat ämne. Efter avdunstning av metylblandningen löstes även
det kvarvarande färgämnet däri i chloroform
ochgavmedantimon-trichlorid likaledes carotinartad reaktion med antimontrichlorid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
