- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugofemte årgången. 1930 /
47

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Måsars beteende - Insektjagande måsar och starar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE MEDDELANDEN

47

Måsars beteende.

Med anledning av notisen »Egendomligt beteende av fiskmåsar»
i n:r 5 av tidskriften för 1929 får jag härmed meddela, att jag
under den tid jag var bosatt i Malmö, vid flera tillfällen i Falsterbo
och i Malmös omnejd sett ungfågel av fisk- och skrattmäs, som
kretsade kring högre träd och tydligen fångade någon sorts
insekter. Det är ej omöjligt, att det var ollonborrar av det mindre
slaget, som voro föremål för fångsten. Sista gången, som jag
observerade dylik fångst, var under min vistelse i Falsterbo 26 — 30
juni förlidet år, då unga skrattmåsar kretsade kring träden vid
Strandhotellet, fångande någon sorts insekter. Möjligen var det
vid det tillfället ett slags vita fjärilar, som voro föremålet för
fångsten. Denna fjärilart uppträder vissa år i stora skaror vid den
tiden på året och deras larver kaläta då popplar och aspar.

Göteborg den 5 jan. 1930.

O. y. Gavuzzi.

Insektjagande måsar och starar.

I Fauna och Flora, haft. 5 1929, återfinnes en notis om
fiskmåsar, som iakttagits i stockholmstrakten sysselsatta med att fånga
insekter — som det förmodas — högt uppe i luften. Här i
Örebrotrakten är detta en mycket vanlig företeelse vackra och lugna
brittsommardagar. Måsarna — så väl Larus canus som L.
ridibundus — flyga högt och i kretsar för att då och då flaxa upp en
bit, mest uppåt, och nappa till sig något flygfä och därefter
återtaga svävflykten.

Framförallt är det emellertid stararna, som specialiserat sig på
dessa insekter ■— myggor? — och vissa dagar har jag sett sådana
i oräknelig mängd. I förstone tar man dem för svalor, när de
ryckvis sväva fram högt uppe i luften. Så långt man ser åt alla.
håll här i Almby, såväl åt staden till som neråt Hjälmaren, äro
stararna jämnt utströdda i luften, ingenstädes förekomma några
anhopningar, som annars brukar vara fallet, när stararna uppspanat
något ätbart. En flock rastar ibland på hustaken, men snart bryter
den ena efter den andra upp, fladdrar snett uppåt, svävar fram ett
stycke horisontellt och stiger ånyo, så går det ideligen.
Skådespelet är på grund av sin massverkan ganska sevärt.

På tal om underliga fångstmetoder, så har jag ett exempel i
bakfickan. Utifrån Hjälmaren draga tärnorna om somrarna
dagligen in över Svartån och några flyga ända in i Örebro. Det är
helt naturligt, ty där finns stora löjstim. En dag i juli 1928 fick
jag se en tärna, som flög över den invid ån gående stigen. Hon
flög helt lågt och spanade ned i gräset, så slog hon ned och tog ett
litet föremål, med vilket hon gladeligen flög till sjös. Jag blev
naturligtvis ganska förundrad, i all synnerhet som en annan tärna
kom strax efter och gjorde likadant. Efter en kort undersökning
fann jag dock lösningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1930/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free