Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Iakttagelser rörande blodigelns förekomst och levnadssätt i trakterna öster om staden Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre meddelanden.
Iakttagelser rörande talodigelns förekomst och levnadssätt
i trakterna öster om staden Lund.
Blodigein {Hirudo medicinalis Lin.) förekommer på ett antal
ställen öster om staden Lund. Den har av undertecknad iakttagits
på några platser uppe på Romeleåsens morängrustäckta
urbergs-och sandstensterräng, inom socknarna Dalby, Hardeberga, Södra
Sandby, Bonderup och Veberöd. Samtliga dessa lokaler äro belägna
ute på s. k. fäladsmarker, d. v. s. rester av gamla betesallmänningar,
här bevuxna med en och ljung. Undertecknad har vidare iakttagit
den i kärr, belägna ute på betesmarker, i västligaste delen av S.
Sandbys socken och i Östra Odarslövs socken. Den finnes även i
vattensamlingar i bokskogsområdet nedanför Romeleåsen i Genarps
socken och påträffades därstädes vid den lilla Mecklenborgssjöns
torrläggning i stort antal.
På slätten sydost om Lund har undertecknad ej haft tillfälle
att iakttaga djuret, och det torde numera knappast finnas därstädes
annat än möjligen i ringa utsträckning. På slutet av i8oo-talet
synes emellertid förhållandet ha varit ett annat därstädes. Enligt
upplysningar erhållna inom socknarna Stora Råby, Bjällerup,
Kyrk-heddinge, Bonderup och Esarp skulle nämligen då blodigel ha
förekommit därstädes i en del kärrhålor, torvgravar o. s. v. och av
befolkningen ända till tiden omkring sekelskiftet ha fångats för
medicinskt ändamål. Numera äro dessa vattensamlingar i mycket stor
utsträckning utdikade, varför djurets existensmöjligheter i högsta
grad reducerats.
Ett par av blodigeins viktigaste byten i dessa nejder tyckas,
av iakttagelser att döma, vara vanliga grodan och åkergrodan. Och
vid de tillfällen på våren, då dessa samlas till lek, finnes för iglarna
ett rikt jaktfält. Undertecknad hade förra året tillfälle att iakttaga,
hurusom de i en av ovan nämnda dammar talrikt samlats till
grodornas lekplats och i ganska stort antal summo omkring bland de
lekande djuren eller sutto fastsugna på dessa, varvid strupen eller
någon extremitet tycktes vara de ställen, som mest voro utsatta för
iglarnas angrepp. Grodorna verkade fullständigt hjälplösa gentemot
iglarna, men tycktes å andra sidan på intet sätt fråga efter
blodsugarna, då dessa summo i vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
