Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Wolleys fågelfaunistiska arbete i svenska och finska lappmarken 1853–1857. Av Edv. Wibeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WOLLEYS FÅGELFAUNISTISKA ARBETE
20 I
funna av norrmannen Lagesen och engelsmannen Danm,
återfann Wolley också här uppe; dess häcklokaler voro de
lösaste och myggrikaste gungflyna i myrarna. T. o. m. av en
så pass svårfunnen art som tranan hade Wolley turen att
redan den 15 juni 1853 — alltså bara 5 dagar efter sin
ankomst! — få studera nykläckta dunungar vid boet. Han
kunde då med egna ögon övertyga sig om en sak, som
naturligtvis redan vid den tidpunkten var känd av de nordiska
ländernas faunister, men varom det icke så långt tidigare ännu
tvistats, frågan huruvida tranans ungar liknade de övriga i
gruppen Grallatores humilinares, d. v. s. födas dunklädda och
i övrigt förhållandevis försigkomna, eller liknade den andra
stora vadaregruppens, Grallatores altinares — dit ju bl. a.
storkarna och hägrarna höra — d. v. s. födas såsom nakna,
hjälplösa och länge vid boet bundna ungar. Även av de
vanligare lappländska andfåglarna fick Wolley massor av ägg
redan under första sommaren.
Fråga vi oss, vad det var, som alltifrån början, men i
ännu högre grad under kommande år, skulle giva Wolley i
händerna så mycket av det, som ditintills undgått faunister,
vilka tidigare berest dessa trakter, så blir svaret: enastående
grundlighet i förberedelserna, oförtröttad kraft och
anpassningsförmåga i utförandet, men — märk väl! — städse
under de i bästa mening gentlemannalika former gent emot de
många medhjälpare av olika slag, som han tog i sin tjänst
eller kanske rättare sagt, vilkas tjänster han mer eller mindre
direkt tog i anspråk. Att Wolley" därvidlag hade stödet
av en synnerligen god ekonomi, var naturligtvis också mycket
betydelsefullt.
Man kan vara viss om, och detta skymtar också då och
då fram i citat och hänvisningar i Wolleys brev, att han
var väl bevandrad i vad som skrivits om den
fennoskandi-naviska lappmarken och s. k. finnmarkskusten alltifrån Linnés
tid. Kartmaterialet över det på tre à fyra riken fördelade
område, som skulle bliva hans verksamhetsfält, var
naturligtvis vid denna tid ännu mycket bristfälligt, vad han hade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
