Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden - Ett drag ur den större hackspettens (Dryobates major) biologi - Makrill, Scomber scombrus, fångad i Norrtälje skärgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
SMÄRRE MEDDELANDEN
juli. Möjligen kan någon av dessa senare lämna uppgift om artens
flyttningsvägar och om det är våra fjällpipare, som träffas i
Danmark som »pomeransfugle».
Ett drag ur den större hackspettens (Dryobates major)
biologi.
Understundom inträffar det, att en djurart visar avvikelser från
de normala och välkända vanor, som den i regel följer. Ett
dylikt exempel har Jägmästare Sam Hagström meddelat från övre
Ångermanland med avseende på den större hackspettens biologi.
Han säger, att han såväl i Backe som vid en plats tre mil
därifrån iakttagit, att den större hackspetten angripit smärre
fågelungar i bona. I Backe upphackades ingängshålen till såväl av
rödstjärt som av svart och vit flugsnappare bebodda holkar av
större hackspett, och han förtärde hela kullen för den förstnämnda
arten, men antagligen blott en unge av den senare arten, förr än
röveriet stävjades. Jägmästare Hagström säger sig ha ansett, att
detta var ett undantagsfall (som det nog i själva verket är), men
då han en tid efteråt å kronoparken Västertjärn, som ligger tre
mil från Backe, fick meddelande om, att en annan individ
av-större hackspett där kommit med en liten blind mesunge och
förtärt den intill ett av torpen, började han att undra om möjligen
större hackspetten låter fågelungar regelbundet ingå i sin matsedel.
Detta torde dock knappast vara fallet, men man får väl tänka sig
saken sålunda. Den större hackspetten är van att genom att hacka
i träd söka sig föda, i vissa fall sannolikt vägledd av ljudet, som
åstadkommes av gnagande larver. Han har så uppmärksammat
späda fågelungars pip i ett ihåligt träd och berett sig tillfälle att
nå dem och funnit dem matnyttiga. Därav har måhända hos
somliga exemplar utbildat sig en vana att gå till väga på liknande
sätt även i upprepade fall. Det är ju härvidlag kanske också värt
att ihågkomma, att den större hackspetten är den mest allätande
av våra hackspettar, både vad födoämnen ur växt- och djurriket
angår, och på samma gång en fågel, som under olika
omständigheter förstår att om möjligt skaffa sig föda.
Makrill, Scomber scombrus, fångad i Norrtälje skärgård.
Häradsskrivare M. Julin, Norrtälje, har vänligen överlämnat
till Riksmuseet en 23,5 cm. lång makrill, som fångats bland
strömming den 30 okt. 1930 vid Tjockö utanför Norrtälje. Det är
mycket sällan, som denna genuina havsfisk kommer på villovägar
så långt in i Östersjön, ehuru det finnes uppgifter i litteraturen,
att den påträffats i »Stockholms skärgård» samt även nordligare.
På östra sidan träffas den liksom andra havsdjur till följd av
strömförhållanden och salthalt något oftare i Finska viken. Så t. ex.
fångades en 29 cm. lång makrill vid Degerby i Nyland, Finland,
den 15 okt. 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
