Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARPYAN, DEN MEST FRUKTANSVÄRDA ROVFÅGEL
7
vertikalhöjd hos vårt ex. är 33 mm. Övernäbben är starkt
krökt. Från fjäderfästet till spetsen längs kurvan mäter den
70 mm. och i rak linje 55 mm. Även klorna äro långa och
utgöra fruktansvärda vapen. Baktåns klo, som är längst,
mäter längs kurvan 68 mm. och i rak linje 55 mm. Innertåns
klo, som kommer därnäst i storlek, mäter längs kurvan 53
mm. och i rak linje 42 mm. De båda övriga klorna äro mindre.
Mellantåns klo mäter i rak linje ungefär 30 mm. och yttertåns
klo blott omkring 25 mm., likaledes i rak linie. Särskilt
baktåns klo är sålunda mycket starkt utvecklad och avsevärt
längre mätt i rät linje än samma klo t. ex. hos en kungsörn.
Men den är ej allenast längre utan även olika till sin skapnad.
Den är ej så starkt böjd som kungsörnens utan bildar en
mycket flackare kurva, vilket kan belysas på följande sätt.
Om man förbinder spetsen av klon med dess bas på översidan
med en rak linje, en chorda, och sedan mäter största
vertikalhöjden från klons yttre (konvexa) yta mot den nyssnämnda
chordan blir bågens höjd hos denna harpyas bakklo ungefär
13 mm. Om nu för jämförelses skulle samma sak försökes
med en bakklo av en kungsörn, som är 48 mm. i rät linje, så
finner man att vertikallinjen mot chordan, som angiver bågens
höjd, är omkring 19 mm., sålunda är bågen mycket högre i
detta fall, ehuru den är så mycket kortare.
Olikheten mellan harpyans bakklo och kungsörnens
inskränker sig emellertid ej blott härtill. Kungsörnens bakklo
smalnar hastigare och bildar alltså en längre och finare spets,
under det att harpyans bakklo visserligen också avsmalnar,
men långsammare, så att den bibehåller sin massivitet i viss
mån ända till spetsen (se fig.). Till följd av denna olikhet i
dessa klors byggnad skulle man kunna antaga, att deras
funktion vore något olika. Örnens klor äro sannolikt i första
hand gripklor, som äro ägnade att fasthålla bytet, ehuru
visserligen greppet sedan blir dödande, då klorna borra sig in i
offret. Däremot är jag böjd att antaga, att harpyans mera
raka och kraftigare byggda klo nyttjas såsom ett stötvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
