Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSHOPPSÅNGAREN I KVISMAREN I I
Vi hade en god halvtimma på oss, innan konserten skulle
börja, men gingo i alla fall och gluttade in i videbuskarna för
att om möjligt få se en skymt av konstnären bakom kulisserna.
Små gråa fåglar hoppade också omkring litet varstädes, men
det var lövsångare och någon enstaka sävsångare. Eljes var det
ganska fågeltomt, väl beroende på torkan. En jorduggla
vinglade omkring över ängen. Sådana ugglor ha sedan 1927 ganska
talrikt häckat i trakten. Ett par blå kärrhökar flögo också
förbi. De förekomma alltjämt i samma utsträckning som förr.
Tyvärr förstördes i somras bo av såväl denna som av den
bruna kärrhöken, åtminstone det senare av en fotograf, som
lät bygga stora brädskjul vid bona för att få bilder till en bok.1
När klockan började lida mot 9, stegrades vår spänning.
Det var ju klart, att fågeln var en Locustella, men frågan var
vilken av de båda arterna. Icke utan förargelse sågs det
tilltagande mörkret, som hotade att omöjliggöra noggrannare
undersökning.
Flera vårtbitare satte i gång med sitt gnissel, men fågeln
lät vänta på sig, ända till nio på någon minut när. Vi
skyndade vid första signalen till busken, men när vi voro framme,
sjöng han ett stycke längre bort i en annan buske. Vi sökte
sångaren en liten stund, men han var rätt skygg och lät endast
se en skymt av sig, när han flög ut. Under flykten höll han
sig tätt efter marken, och ingen visste, vart han tog vägen,
förrän han åter satte muntert i gång. Det blev att försöka en
annan metod. Vi spredo oss, togo var sin buske och sökte
mota fågeln till varandra. Plötsligt började det surra i Holgers
buske. Han hukade sig ned, och till vår belåtenhet fortfor
sångaren att sjunga. Holger kröp sakta in i busken, kom
ut igen om en liten stund och vinkade åt oss att komma.
Fågeln, som förut sjungit i korta strofer, drog nu oavbrutet på.
Vi sattes nu hastigt in i situationen. Hannen var
fullkomligt orädd, honan hade kommit framkrypande ur gräset,
sprungit upp på grenen till hannen, som därvid råkat i extas
1 Trots detta framhålles i bokens företal som en förtjänst, att fåglarna
blivit alldeles ostörda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
