Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSHOPPSÄNGAREN I KVISMAREN
15
satt då osynlig inne i större videbuskar. Gick man in i busken,
där han sjöng, tystnade han och försvann, men när man
kommit ut och trott honom bortskrämd, satte han åter spelverket
i gång på samma ställe. Flera gånger sökte jag förgäves
skrämma ut honom. Man jämföre detta med hans tidigare
uppträdande. Först på kvällen var han skygg och flyktig,
senare och under natten alldeles orädd samt på morgonkvisten
ungefär mitt emellan, Summarum fyra olika manér!
När musiken tystnade, var det också slut med fågeln. Väl
sågs då och då en liten grå fågel, men det kunde lika gärna
ha varit en törnsångare eller sävsångare. Som utövare av
skön konst står gräshoppsångaren i samma klass som rördrom
och halvenkel beckasin, som privatperson betraktad är han
lika betydelselös som dessa.
Medan vi, Lennart och jag, uppehöllo oss på ängen, hade
vi förnöjelse åt en bivråk, som gång på gång flög förbi med
mat till sina ungar i en ekdunge. En lång stund dansade han
i det gassande solskenet. Han svingade sig med raska
vingslag snett uppåt, lät höra sitt fina, hastigt upprepade skri,
reste vingarna rakt upp och slog dem smattrande tillsamman,
medan han sjönk nedåt. Även hos bruna kärrhöken har jag
iakttagit några gånger, att hannen dansar i senare delen av
augusti, när vädret är vackert. Detta har varit fägnesamt att
se, allra helst som ungarna härvid med segelflykt omkretsat
sin fader. Hos många andra fåglar förekommer även
»höstspel», men något dylikt var tydligen inte fallet med
gräshoppsångaren, som ju vid två tillfällen uppvaktade honan. Enligt
tyska iakttagelser skall fågeln lägga två kullar, en i maj och
en i juli. Allt tyder på att så även var förhållandet här.
Gräshoppsångarens historia i vårt land är ju välkänd för
Fauna och Floras läsare. Det var Bo Witt-Strömer, som
1922 upptäckte fågeln i Ljusdal, Hälsingland. Han lyckades
återfinna arten i dessa trakter 1929, vilket fynd också
kompletterades av ett annat, av S. Wiberg i Gästrikland (se
denna tidskr. 1929 sid. 177—183). Enligt Jägerskiöld har
fågeln också iakttagits i närheten av Kristinehamn. 1929 om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
