Print (PDF) - Color (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några av Madagaskars halvapor.
Av
B. Ljungqvist.
vahis laniger (ullmakin) skiljer sig betydligt
från sina närmaste släktingar, sifakaaporna,
’såväl till storlek och utseende som
levnads-isätt. Den förekommer i de östra kustskogarna,
! dock mera sparsamt i den stora regnskogen,
! som täcker stigningen från kustplatån till
höglandet. I skogarna, som ligga i omedelbar närhet av havet,
finner man den oftast.
Ullmakin lever ett mycket lyckligt familjeliv utan någon
större umgängeskrets. När man stilla smyger sig fram på
skogsstigarna, kan man få se ett runt klot uppe i den täta
kronan av ett mindre träd, oftast bara 5—6 m. över marken.
Den runda klumpen liknar fullständigt till form och storlek de
bon, som trädmyrorna bygga av trämassa uppe i träden, och
det behövs därför infödingarnas skarpa blick för att verkligen
kunna avgöra, vad man har framför sig. Men så sticker där
ut ett litet, alldeles klotrunt huvud med spöklikt stora, gulröda
ögon, vilka yrvakna och frågande blicka ned på den, som stör
skogens frid. Ännu ett huvud sticker fram och återigen ett
— det är hane, hona och årsunge, som troget omslingrande
varandra njuta dagens sömn. Denna deras vana att värma
varandra har haft till följd, att hårbeklädnaden på bröstet och
buken blivit mycket dåligt utvecklad, under varmtiden äro de
sålunda nästan nakna där. Om man alltså bara är försiktig, är
det ingen svårighet att komma dessa apor nära, när man vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
