Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mutation av fasan
71
ehuru de i övrigt voro i full dräkt och t. ex. tuppen hade
sporrar. — De delar av tårna, som från början varit
pigmentlösa, erhålla också successivt pigment, så att hos de fullvuxna
inga spår efter denna brist äro synliga. För övrigt äro
professor Lundberg’s tenebrosus-fasaner mycket konstanta i sin
färg, säger han. Detta framgår därav, att varenda en (utom
den redan nämnda bastarden) av dem, som kläckts ur »de 70
ägg, som värptes av mina två hönor, äro i fullfällt skick till
sin färgton alldeles lika, om jag undantar, att tupparnas ton
Foto Gustaf Lundberg.
Fig. 3. Ännu äldre teneirosus-ungar.
kanske skiftar en obetydlighet mellan blåare eller grönare».
I mitten på februari meddelas, att de »gröna fasaner», som
levat fritt omkring ägarens tomt på Lidingön under vintern
klarat sig bra för katter och hökar, så att de ej synas mera
utsatta för dylika faror än de »röda». Såsom ett slutomdöme
uttalar professor Lundberg följande. »De förefalla i
fångenskap mera fruktsamma än de röda och äro snarast lättare att
uppföda, i varje fall ej ömtåligare. De verka tryggare och
klokare än de röda, i det att de bli mera tama. Jämför man
tama rapphönskycklingar med vanliga tama fasankycklingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
