Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Leucochloridium och dess förekomst
i Sverige.
Av
Torsten Gislén.
nder en exkursion till Dalby Söderskog,
belägen en mil från Lund, påträffade jag den 19
mars detta år på undersidan av en gammal
trädstam ett exemplar av den egendomliga
trema-todlarven Leucochloridium paradoxum
parasiterande i bärnstenssnäckan Succinea putris.
Åtskilliga individer av denna snäckart hade förut
observerats på och under murkna stubbar. Ett exemplar ådrog sig
emellertid omedelbart uppmärksamheten därigenom, att något,
som liknade en livligt färgad skalbaggslarv, stack ut ur
Suc-cineans framända. Det var en av kolvarna av den
ovannämnda parasiten.
Närmare hundra år ha förgått sedan Carus (1835) döpte
detta egendomliga djur. Redan tidigare eller år 1810 hade
dock ett par forskare funnit och beskrivit bärnstenssnäckor
infekterade med denna sällsamma parasit. Till att börja med
betraktades Leucochloridium som en mask och de svanslösa
ungdomsstadierna av det fullbildade djuret (cerkariorna), vilka
fyllde de i snäckdjuret inneslutna ihåliga kolvarna, som ägg.
Carus ansåg rent av att parasiten bildats genom uralstring
på grund av ett »överskott av kraft» hos snäckan. Det var
först år 1874 som Zeller påvisade, att fåglar och då särskilt
små sångfåglar (jämte en del vadare) äta upp kolvarna och så
få i sig de i dessa liggande Trematodlarverna. Dessa utveckla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
