Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från krist1nebergs zoologiska station sommaren 1933 211
Bland sällsyntare fiskar, som under sommarens lopp
erhållits till stationen, märkes i främsta rummet ett präktigt
exemplar av den ryggstrimmiga pelamiden, Sarda sarda. Detta
fångades i mitten av augusti så långt in i Gullmarsfjorden som
i Förlefjorden innanför Bornö av besättningen på fiskekuttern
Capella från Grundsund. Liksom fallet är med flera av de
större makrillfiskarne är denna art vida utbredd i varmare hav,
men vid vår kust ha endast helt få blivit tillvaratagna. I
sommar har dock märkligt nog utom vårt exemplar från Gullmaren,
enligt vänligt meddelande från d:r Nils Rosén, även ett
exemplar fångats i bottengarn i nordvästra Skåne vid Torekov.
Den ryggstrimmiga pelamiden igenkännes lätt på sin
färgteckning, i det att den på den blå ryggen har omkring åtta snett
längsgående smala svarta band. Nedåt sidorna ljusnar den
blå färgen, så att den så småningom övergår i silvervitt.
Denna art liksom flera andra av de större makrillfiskarne, som
föra ett pelagiskt levnadssätt och med stor snabbhet jaga sitt
byte ute på oceanvidderna, kallas av sjömännen stundom
»bonito», men den rätta boniten, Orcynopsis pelamis, är större
och har så att säga en motsatt färgteckning, i det att den har
4—5 mörka längsband utefter buksidorna. Även den har några
få gånger fångats vid vår västkust. De vetenskapliga namnen
för båda dessa arter ha också ibland varit utsatta för förväx-
utan inräkning av vinterbladen, alltså resp. 12,000 och 3,400 gr.
Torrsubstansen utgör i6°/o av det hela. I denna beräkning ingår blott bladmassan,
ej rotstockarne. Det blir i alla fall på bästa platser 1,920 gr. torrsubstans per
kvadratmeter och på sämsta 544 gr. Den citerade förf. beräknar, att längs de
danska kusterna innanför Skagen grästången upptager en areal av 3,430,000
kvadratmeter. Med en försiktig genomsnittsberäkning av produktionen
kommer han till den slutsatsen, att grästången inom det nämnda området i
torrvikt räknat lämnar 8,232 millioner kg. årligen, d v. s. nästan 4 gånger mera
än hela Danmarks årsproduktion av hö från äng och vall i lufttorkat
tillstånd. Detta är sålunda en mycket betydande produktion. Utefter vår
västkust intager grästången jämförelsevis en mindre areal, men i alla fall
betydande nog.
Den assimilationsprodukt, som Zosteran åstadkommer, tillgodogöres ej
direkt av djurvärlden, utan i regel upptages den först efter bladens
förmultnande av lägre djur, som sedan undan för undan tjäna andra till föda.
Slutligen få dock människorna nvtta därav genom viss ätbara djur, såsom räkor
och fiskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
