- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugoåttonde årgången. 1933 /
238

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

smärre meddelanden

från bronchier och lufthålor etc. av fåglar (och iiven i
människolungor). Arterna A. candidus och A. glaucus ha även träffats i
luftsäckar o. s. v. hos fåglar. Den sistnämnda säges ha ett
mycelium, som blir flera cm. i utsträckning, m. 1. m. tätt och tjockt,
först vitaktigt, sedan grågrönt. Sporerna äro grågröna.

Red.

Bidrag till göktytans, lynx torquilla, biologi.

I denna tidskrifts fjärde häfte meddelas, att en av
undertecknad ringmärkt göktyta skjutits i Ramsjö socken med anledning
därav, att den »plundrat flera starholkar vid gården, vårföre den
oskadliggjorts till försvar för stararna».

I anledning av detta uttalande torde det vara av intresse för
tidskriftens läsare taga del av de iakttagelser undertecknad gjort
beträffande göktytans skadegörelser på andra fåglar. I min
trädgård i Ljusdals socken ha sedan 11 år göktytor häckat i
upphängda holkar. De ha nästan varje år bott på samma ställe, det
har dock inträffat, att de ett par gånger annekterat någon bostad
i närheten.

Göktytan anländer till trakten omkring den 10 maj. Det har
då nästan varje år förekommit, att någon tidigare anländ fågelart
redan bosatt sig i den holk göktytan ansett som sin. Oftast har
det varit något talgox- eller rödstjärtpar, men i år hade den för
orten ovanliga blåmesen bosatt sig i göktyteholken. Så fort de
rättmätiga innehavarna anlänt hava inkräktarna obarmhärtigt
utdrivits. Ägg eller ungar och bo ha kastats ut för att möjliggöra
inflyttning. Sedan sålunda inkräktarna drivits på flykten ha
emellertid göktytorna levat i största sämja med närboende fågelarter,
såsom flugsnappare, starar, mesar, bofink m. fl., som haft sina bon
endast få meter från göktytans viste. Det är således säkerligen
felaktigt som en del påstår, att göktytan är stridslysten och utan
anledning anfaller och förgör andra fågelarter. Det är endast då
de vilja hävda rätten till eget bo eller i erövrarsyfte intaga ett nytt,
som anfall förekommer.

Ljusdal den 13 september 1933.

Bo Witt-Strömer.

Fågelnotiser från trakten kring Kvismaren.

Om man bortser från rovfåglarna, som förekommit ungefär
som under normala år, har fågellivet vid Kvismaren under
sommaren 1933 varit svagt. Sålunda har varken gräshoppsångaren
(Locus/ella) ej heller vattensångarna (Acrocephalus aquaticus)
iakttagits. Av övriga sångare synes ungefär blott halva antalet mot
vad, som plägar finnas normala år, ha funnits. På grund av det
låga vattenståndet ha även de egentliga vattenfåglarna förekommit
ytterst sparsamt. Sålunda ha doppingar helt saknats. Sothöns och
rörhöns ha visat sig i enstaka par. Däremot ha sumphöns och
rall haft normalt bestånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:24:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1933/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free