Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö0
erik rosenberg
kalmusholmen. Det gick runt i huvudet ett ögonblick, innan
jag kunde fastställa arten, icke att förundra sig över, ty
fåglarna voro enkelbeckasinhonan och hennes ena unge. De
summo raskt den omkring 50 m. långa sträckan; ungen höll
sig hela tiden så nära modern, att han så gott som vidrörde
hennes stjärt. Fåglarna landade på den uppslammade dyn
mellan kalmusstänglarna, varvid jag fick tillfälle att betrakta
dem en lång stund på en halv meters avstånd. Honan
började stöta med näbben mellan växtrötterna, medan ungen sjönk
ned vid hennes sida och intresserat följde hennes förehavande.
Då och då drog den gamla upp ett litet färglöst, slemmigt
föremål, som ungen genast plockade till sig. Det såg ganska
lustigt ut: honans näbb arbetade vertikalt, ungens horisontalt,
det hela gick som en maskin. Ungen, som nu var 8 eller 9
dagar gammal, bar alltjämt sin vackra dundräkt med det
konstiga färgmönstret i mörkt rödbrunt och ljust askgrått.
Efter en stund gingo fåglarna inåt ruggen och försvunno
ur min åsyn. Senare kommo de emellertid ut på den öppna
dyn. Modern gick framåt med trippande steg under ideligt
stötande med näbben, medan ungen följde med tätt invid
hennes sida. Han förstod sig inte på att avväga stegen, han
trippade inte utan tog då och då ett par tre ordinära steg
för att hålla jämn takt, något som verkade ganska komiskt.
När den gamla drog upp näbben och stelnade till på
omskrivet sätt, tog han födan så kvickt, att hela proceduren gick
på en sekund. Vid ett sådant tillfälle passade jag på att ta
ett fotografi, som i all sin bristfällighet dock torde ge en
ungefärlig föreställning om hur det tedde sig (se ovan sid. 257).
augusti. På den öppna dyn syntes på morgonen bl. a.
en gammal vacker rödspov c/ och den första småsnäppan
för året. Några beckasiner tryckte, när jag närmade mig,
men en av dem reste sig åter upp och skyndade in i en
gräs-rugge. Det var den lilla beckasinungen, som nu växt duktigt
men ännu ej tycktes kunna reda sig själv. Den andra ungen
syntes ej heller nu, varför han troligen omkommit.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
