Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förspel i himmelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mitt patos, å, du skulle skratta åt det,
om du ej hade vant dig av med skratt.
Om sol och världar kan ej jag förtälja,
ty jag ser blott, hur mänskorna sig kvälja.
Ja, världens lille gud är jämt av samma slag,
så underlig som på sin första dag.
En smula bättre mådde han i gruset,
om ej han fått av dig det sken från himmelsljuset,
förnuftet, som han brukar - hur?
Att varda djurisk mer än något djur.
han liknar - om Ers nåd täcks njuta bilden -
en långbent en, cikadan, lille vilden,
som flyger jämt i språng på språng;
strax hörs ur gräset dock dess gamla sång.
Nå, om han låge lugnt i gräset bara;
men tänk, i allt skall han med näsan vara!
HERREN.
Har du ej mer att föredraga?
Kom du, som förr, blott för att klaga?
Är ingenting på jorden dig till lags?
MEFISTOFELES.
Nej, uselt var och är där hittilldags.
Hur ömklig mänskans lott! En jämmer utan ände!
Jag, själve fan, skäms öka slikt elände.
HERREN.
Du känner Faust?
MEFISTOFELES.
Faust, doktorn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
