Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur sorgespelets andra del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I, som kring detta huvud luftigt sväven,
som ädla alfer visen er nu även
och stillen detta hjärtas grymma strid!
Från ångerpilars eldskott må han helas,
hans inre från sin rönta skräck ha frid!
I fyra skeden nattlig vila delas:
så fyllen vänligt denna tid!
På svalkans örngott lägg hans huvud neder;
sen löga det i dagg från Letes ström;
då mjukna snart av krampen stela leder,
och styrkt han slumrar i sin morgondröm;
sist fullgör, alf, din skönaste gärd:
giv honom åt ljusets heliga värld!
ALFERNAS KOR.
När de ljumma fläktar bäva
över skogomgärdad hed,
och med skymningsdagrar sväva
doft och skira dimmor ned,
skapen barnaro här inne
med en vaggsång ljuv och still,
stängen för den tröttes sinne
gyllne dagens portar till!
Natten sjunker, stjärnor simma
barm till barm i himmelskt rus.
Fjärran glänsa, nära glimma
späda gnistor, klara ljus,
glimma här i sjöars speglar,
glänsa där som fästets vakt.
Djupsta vilas fröjd beseglar
månens fulla härskarprakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
