Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur sorgespelets andra del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av sin romantiske fader har han fått andens
omättliga längtan efter fjärran hägrande mål. Men
han vill icke drömma om dem, utan vinna dem.
Gossen är dådlust alltigenom, och innersta fjädern
i denna är den ädlaste: han kan icke se en strid
utan att ila till den svage, som har rätt, skall
han än falla med honom.
Då föräldrarne se hans ystra språng på
klipporna, rädas de att förlora honom i rymden
och mana honom till mindre förvägna lekar på
ängen med de unga flickorna. Han lyder en stund
och förer inför Hehenas gillande blickar dansens
kor i slingrande kretsar.
FLICKORNA.
När du så täck och huld
rör dina armars par,
och dina lockars guld
fladdrar om panna klar,
när du med fot så lätt
smyger på blommig slätt,
svävar här överallt
smidig i skön gestalt,
då har ditt mål du ju,
älskhige, nått:
allas vår kärlek du,
allas du fått.
Men Euforion ledsnar snart vid dansen. Han
vill en friare lek.
I ären hindar
i språng och lopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
