Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur sorgespelets andra del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om hans verk skall fullbordas, och som en blixt
uppgår för honom betydelsen av det mänskliga
samarbetet, av de många som lemmar i en andlig
lekamen, folkmedvetandet som grunden för det
historiskt varaktiga. Han ser, att målet, som skall
nås, är fullkomning för alla, som förutsätter ett
viljeliv för alla. Detta är friheten. Där är vädjobanan,
där vinkar genom vådor och strider segerkransen.
Segern har sin borgen i den skapelsens
enhet och harmoni, som ur dualismens sjunkande
dimmor framträda för hans inre syn. Det gives ett
världsförnuft, som enar viljornas miljoner genom
samfällda faror och gemensamma krav.
Miljoner ger jag rum att bo och bygga
i strävsam frihet, dock ej alltför trygga.
Hur bördigt grön den yngsta jorden!
Där trives människan, där frodas hjorden,
och tjällen stå de vallars kraft invid,
som vältrats upp ur folkets djärva id.
Här inne paradisiskt land;
där ute rasar våg mot dämmets rand,
och stjäler hon sig väg och alla hotas,
då ilar samhug fram och floden motas.
Ja, detta känner jag är sant och givet
till mål, som djupsta visdom stannar vid:
blott den förtjänar friheten och livet,
som vinner dem i daglig strid.
Här leva gubbe, man och barn en levnad,
där faror slagit ring om kraft och trevnad.
På jorden fri står folket fritt:
den syn, det liv, det vare mitt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
