Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Påskdagen. Faust och Mefistofeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pentagrammet, som skall värja mot onda inflytelser,
blir sålunda den yttre tillskyndelsen till
ett förbund mellan Faust och satan. Slikt händer,
när läkedomen mot det inre onda letas i yttre ting.
Femudden vid Fausts tröskel är en sinnebild av den
magi, som med saliggörande former, med runor,
galdrar och mynder av romerskt slag tror sig
utestänga djävulen från kyrkans heliga område.
Han ränner utan svårighet in, men låter icke driva
ut sig, förrän hindret är ur vägen röjt.
Den skriftliga överenskommelsen uppsättes
först nästa gång, då Mefistofeles, klädd som ädling
i scharlakan och siden med svärd i bälte, kommer
att taga Faust ut i världen, det vill säga i de
sinnliga lustarnas virvel. Men i natt har djävulen
bråttom, och då Faust ej så snart vill avhända
sig hans uppiggande sällskap, måste Mefistofeles
tillgripa sina konster för att bli fri.
Förstugugången där utanför vimlar av små
tjänsteandar på helvetets tredje huvudtitels stat,
»legationssekreterer» och »diplomatiske agenter»,
som på sin förmans lönliga bud uppstämma en
kör, vilken, onimbar för andra öron, vaggar Faust
i sömn. Under tiden frambesvärjer Mefistofeles en
råtta, som söndergnager femudden och därmed
öppnar hans fängelse. Råttan lever ock på helvetets
tredje huvudtitel, oräknat sportlerna ur
människornas visthus. Hon är ett diplomatiskt
djur, har fin päls och gnager i mörker och tystnad
sina hål och gångar.
Men Faust ser i drömmen hänryckande bilder
framtrollade av den där andekören, som lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
