Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Inom hofvet föddes ett afvundsgnabb emellan begge
prinsessorna; prinsessan Ulrika hyste mycken afvund och
ovänskap emot hertiginnan af Holstein, dess syster. De
yppersta i Riket, som nalkades hofvet, togo väl någon del
deri; men utan särdeles påföljd för det allmännare bästa.”
”Under konung Carls vistande uti Bender fann
partiandan bättre utrymme. Missnöjet öfver krigsplågor och
dess olyckliga omskifte var nog allmänt; riksstyrelsen var
ofullkomlig och otillräcklig, då dess styresman var så långt
borta. Riksrådet grefve Arvid Horn, som under denna
tiden hade Kanslipresidents-embetet, tycktes tvifla på
konungens återkomst, och som han egde ett dristigt och
oroligt förstånd, jemte en hög grad af ärelystnad och
förställ-ningsgåfva, så kunde en så besynnerlig conjunctur ej
af-löpa utan hvarjehanda planers formerande. Det förmentes
att hans högfärd förledt honom, att begynna en
underhandling, om sitt giftermål med prinsessan Ulrika;
huruvida sanningen dermed instämmer, är svårt att utröna; sant
är det, att grefve Horn, som varit gouverneur för unga
hertigen af Holstein, vände ryggen till Holsteinska huset
och blef dess afsvurne fiende; att genom hans bedrifvande
blef prinsessan emottagen i Rådkammaren; uti hennes namn
blefvo ordres utfärdade och att kort derefter grefve Horn
råkade uti en synbar onåd hos bemälde prinsessa, som
varade intill hennes dödsstund.”
”Factioner började från den tiden i Sverige att rota
sig och grefve Horn ansågs såsom ett hufvud i
rådkammaren och uti riket. Han egde då redan nog influence för
att öfvertala prinsessan och rådkammaren till Riksdagens
sammankallande år 1713.”
”Konungens hemkomst gjorde slut på de inhemska
regeringsbekymmer och oroligheter och geheimrådet baron
Görtzes utmärkta nåd hos konungen satte ett annat
skaplynne på Sveriges utrikes och inrikes angelägenheter. Denna
för sin djupa insigt i statsklokheten och för sitt olyckeliga
öde uti Sverige allmänt bekanta baron Görtz hade så
vunnit konung Carls förtroende att — fast till denna tid
konungens högmod ej tålte några förbindelser med
främmande makter, dess djerfhet tycktes vara oförsonlig med för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
