Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGSFORMEN OCH KRÖNINGEN. 11
kände, att hon ingen arfsrätt till Sveriges krona egde, utan
att riksens ständer egde ett fritt val.
Prinsessan Ulrika blef vald till drottning och krönt i
Upsala den 17 Mars 1719; men drottningen måste
underteckna en regeringsform, som inskränkte hennes välde inom
fundamental-lagars gränsor, och erkänna riksens ständers
lagstiftande makt och deras rättighet att sjelfva besluta om
kontributioner och bevillningar. Rådkammaren blef satt
på gamla sättet, att bevaka nationens rättigheter och
deltaga i regeringsmål med dess röst. Allt detta var väl till
de förnämsta delar hemtadt utur Sveriges gamla
regerings-sätt, och den så kallade Gustaf Adolphs regeringsform,
ehuru densamma var ett project till en fundamental-lag,
som aldrig blef af konungen formligen proponerad eller af
nationen antagen och stadfästad.
Under allt detta kom hertigens af Holstein rättighet
icke uti fråga. Derpå gjordes så liten aktning, att dess
begäran, att erhålla Kongl. Höghets titel blef honom
af-slagen; hvarpå han uti Maj 1720 öfvergaf Sverige.
1719 års regeringsform var ett hastverk, ofullkomligt
uti många afseenden, hvilket till en del kunde tillskrifvas
landtmarskalken Pehr Ribbings sjukliga tillstånd.
Pehr Ribbing dog under riksdagen. I hans ställe valde
adeln en landshöfding grefve Creutz. Ribbing blef med
ovanliga ärebetygelser och mycken saknad på riksens
ständers bekostnad begrafven och af dem beledsagad till sitt
hvilorum uti Riddarholms kyrka.
Att den nya fundamental-lagens sammansättning varit
beledsagad med många debatter, derom vittna Sekreta
Utskottets handlingar och Ridderskapets protokoller.
Grefve Arvid Horn, som då var själen uti rikskroppen,
kunde ej bevaka och bevista riksens ständers
öfverlägg-ningar för dess rådsembete skull, och den nya
landtmarskalken egde till stora saker hvarken insigt eller hufvud.
Straxt i början af riksdagen nämndes en kommission,
att ransaka och dömma baron Görtz. Detta steg var det
onda, öfver hvilket drottningen och dess gemål voro väl
ense med ständerna och grefve Horn; ty jemte det hat
v Fersen. Hist. skrifter. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
