- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
63

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ärende, och Rådets beslut blef efter aftal med grefye Horn,
hvilken fordrade sitt koncept tillbaka, brände upp det och
gaf aldrig sedan sin tanka till protokollet; så att, efter
dessa protokoller, syntes såsom grefve Horn uti denna sak
ingen del haft, utom hvad uti de förutgångna
öfverlägg-ningar förefallit, der han varit mycket varsam. Denna
bedrägliga säkerhetsväg skadade mer än den gagnade; grefve
Horns vänner inom Rådkammaren besvärade sig häröfver ,
med hög röst, och hans anseende förklenades i lika mån
med förtoendet.

Riksdags-kallelse utfärdades. Englands intresse väckte
konung Fredriks uppmärksamhet. Alla medel användes
till bibebehållandet af grefve Horns och konungens
plura-litet i Rådet.

Adelns pluralitet uti landtmarskalks-valet, var det
första steg, der partiernas styrka skulle frestas, likasom
genom talmans-valen i de öfriga respektiva stånden.
Öfver-intendenten grefve Carl Gustaf Tessin var, af grefve
Gyllenborg, framställd till landtmarskalk. Denne fruktade hofvet
mest, emedan han redan deltagit, ifrån de yngre åren, uti
sin faders onåd hos konungen. Adelns omtanka till stafvens
förande var delt emellan grefve Tessin, presidenten
Aker-hjelm och generalen grefve Axel Spens. Drottningen
blandade sig uti detta val och kommitterade riksrådet grefve
Thure Bjelke, att, på Hennes vägnar, på öppen cour
de-clarera, att Hennes Maj:t vore lika nöjd med hvem adeln
toge till landtmarskalk; men med förbehåll, att det ej måtte
blifva grefve Tessin. Detta ovarsamma steg förorsakade
en allmän uppståndelse uti alla sinnen. En major
Giinther-felt, som fört samma declaration på Riddarhustorget, blef
på Riddarhuset tilltalad och från adelns deliberationer
utesluten. Grefve Bjelke ådrog sig härigenom ett allmänt hat
och grefve Tessin blef landtmarskalk med större pluralitet
än någon tillförene.

Alla val till talmän, sekreta utskott och deputationer,
gingo efter grefve Gyllenborgs plan.

Franska ambassadören St. Severin, som hade grunder
bland ständer att fota sina negociationer på, proponerade
ett förbund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free