Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefve Tessin negotierade med kardinal Fleury, om
Frankrikes biträdande uti detta fiendtliga företagande emot
Ryssland. Men kardinalen, som såg en större krigstheater
öppnad, genom kejsar Carl VLs död, afrådde grefve Tessin
uti Paris från kriget, ehuru han befordrade revolutionen
för prinsessan Elisabeth. Han lät ock, genom ambassadören
i Stockholm, föra samma tungomål hos grefve Gyllenborg;
dock lofvande, att om Sverige skred till krig, biträda med
extraordinarie subsidier.
Ryska ministéren, som var mycket uppmärksam på
Sveriges demarcher, och i synnerhet misstyckte en nära
förbindelse med Porten, hade låtit mörda, den 17 Juni 1739,
major Sinclair, genom en major Ketler med 4 förklädda
dragoner, uti Schlesien, vid Grttberg, uppå grefve Promnitzes
gods, icke långt från Breslau, och bemästrat sig turkiska
traktaten, den Sinclair skulle återföra till Sverige.
Sinclair reste med fransyskt pass, såsom handlande
och hade till sällskap en fransysk köpman Couturier,
hvil-ken, sedan han slapp utur mördarnes händer, kom till
Stockholm med berättelse om mordet. Denna våldsamma
händelse och inbrott uti folkrätten, gjorde en allmän
uppståndelse uti Sverige; det gamla hatet och föraktet emot
Ryssland vaknade. Alla ropade på hämnd.
Det sades, dock utan bevis, att en grefvinna
Rehn-stjerna, som var ryska ministerns uti Stockholm maitress,
hade skaffat honom Sinclairs porträtt, efter hvilket major
Ketler honom uppsökt och igenkänt.
Besvär anfördes häröfver, med hotelser; satisfaction
begärdes. Ryssland desavouerade Ketler och sade sig hafva
satt honom uti fångsligt förvar, till hans lagliga
bestraffande såsom mördare. Allt detta utan verkan på Sveriges
upprörda sinnen.
Kriget blef en partisak. Den det ej ville, blef ansedd
såsom förrädare mot sitt fädernesland, och grefve
Gyllenborg kunde ej återhålla kriget, om han det ock velat, utan
stort äfventyr för sig.
Riksens ständer kallades till en allmän riksdag.
Generalen grefve Charles Emil Lewenhaupt blef för andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
