- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
99

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men gick den emot med en ståndaktighet och
sinnesmun-terhet, som var sällsynt.

En morgon, då jag blef från min fåltpost aflöst och
aflemnade generalen min rapport, sporde han mig, om jag
haft bref från Stockholm och hvad tal der fördes. Jag
svarade: att de voro högst beklagliga och mycket hotande
för herr generalens egen person. ”Ja” — svarade han —
”nationen begär mitt hufvud, hon är lidande; alla olyckor
”stöta tillsammans, hennes missnöje och hämndlystnad är i
”alla menigheters karaktär. Mina fiender uppelda dem och
”om jag kan stilla och tillfredsställa mitt fädernesland med
”mitt hufvud, så uppoffrar jag det med nöje. Lifvet kan,
”uti mina omständigheter, icke blifva en saknad; tvertom,
”döden blir en vinning.”

Envoyén baron v. Nolken, som intill denna tid
uppehållit sig uti Petersburg, uti hopp om fredsbemedling, kom
till arméen; han var okunnig om arméens omständigheter
och högst bedröfvad öfver dess reträtter. Han föreställde,
huru fåfängt det vore att vänta fred, då, genom arméens
aftågande, man lemnade Ryssland hopp om hela Finlands
eröfring.

Då nu ingen möjlighet var, att längre föda arméen uti
dess station nära Kymene ström, beslöts uti krigsrådet, att
marschera till Borgå. Der fick grefve Lewenhaupt en
express från konungen och Rådet, med skarpa förebråelser
och uttrycklig befallning, att fatta stånd och gifva batalj.
I anledning häraf blefvo ordres gifna till arméen.
Generalen lät de finska regementena träda under gevär,
före-höll dem, uti ett bevekande tal, deras skyldighet och
trohet emot konung och fosterland, och äskade deras löfte,
att de ej skulle förrymma deras fanor; det de ock gåfvo.
Detta hade ock den verkan, att under flere dagars förlopp,
arméen der qvarstod, ingen man rymde.

Arméen var mycket försvagad genom sjukdom. Mest
alla sjuka dogo af vanskötsel. Arméen hade intet
fälthospital och var då ingen resource det att inrätta. Arméen
hade intet halfva behofvet af officerare; hvad intet
riksdagskallelsen hade borttagit, var med sjukdom behäftad;
så att uti Lifregementet, bestående af 12 sqvadroner, var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free