- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
122

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122 MYTERI BLAND EXPEDITIONSTRUPPERNE TILL ÅLAND.

Kongl. Maj:t att, såsom volontair, få följa öfvérste Marks’
expedition till Åland. Konungen, som var högst förifrad
öfver de kommenderade officerarnes motstånd, upptog min
begäran med mycken nåd, beviljade den och lade dertill:

vJEs ist ein rares exempel in diesen iährenhäuter
Zei-*ten; es thut ihm Ehre mein Sohn; ich iver de es nicht
ver-gessen.”

Dagen för embarqueringen på Skeppsholmen var
utsatt till den 14 Mars. Hela åetachementet var samladt,
då Bousquets regemente vägrade att gå om bord, under
förevändning, att de hade något att fordra, som var
oliqvi-deradt på deras skolagnings-penningar. Officerarne, som
icke voro mycket hugade för detta kommando, ansågo detta
myteri med nog kallsinnighet. Öfverste Marks sökte förmå
dem i godo att afstå från deras brottsliga företagande,
men förgäfves. De hotade honom, och gåfvo till känna,
att de ej ville till Finland, hvarifrån dervarande armées
öde dem afskräckte.

Konungen skickade sina general-adjutanter, som med
vackra tal och ordres sökte föra dem till deras skyldighet.
Andteligen kom ock gamle fältmarskalken Hamilton och
gaf sig i tal med dessa upproriska knecktar. Alla dessa
complimenter gjorde dem så öfverdådiga och bittra, att de
öfverföllo fältmarskalken med ovett och buro händer på
honom. Dé skakade och knuffade honom, så att han
redan mistat hatt och peruk och otvifvelaktigt hade det
blifvit denne 70-årige mans sista dag, om intet adjutanten
Carl Sparre, jag och grefve Ludvig Taube af Lifregementet
hade varit till häst och med värjan i handen huggit in uti
hopen, som lagt ned geväret och kringrännt fältmarskalken.
Vi voro så lycklige, att med hugg och slag dégagera denne
hedersmannen, skingra kneckthopen och drifva dem från
geväret, ända till det långa galére-magasinet.

Härefter lät konungen marchera något artilleri och en
del af Jemtlands regemente; lät taga ut upphofsmännen till
myteriet och hålla ståndrätt. Några dömdes att genast
arkebuseras och en del att med 20 och 30 par spö
af-straflfas. Konungen skänkte lifvet till upphofsmännen; deras
straff förvandlades i 40 par spö och evigt fästningsarbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free