- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
148

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fällde sina spjut, pikar ock spikklubbor och de som efter
stodo gåfvo eld utur gevären, ock ehuru sqvadronen bjöd
till att hugga in, var saken omöjlig. Några karlar å båda
sidor blefvo blesserade; grefve Spens’ häst blef illa sårad
af spjut och skott. Riksrådet Adlerfelt befallde reträtten,
‘ som icke annorlunda verkställdes, än genom ryggande helt
långsamt, till midt emot kyrkoporten, der sqvadronen
fattade posto midt för gatan. Dalkarlarne, oroade af detta
grannskap, drogo fram en af deras, vid intåget eröfrade,
kanoner, som var laddad med drufhagel, och tvungo en
vid samma tillfälle tagen styckjunkare Dahlberg, att
servera kanonen emot grefve Spens’ sqvadron, som med all
kallsinnighet såg denna anstalt; men styckjunkaren
Dahlberg vred riktskrufven, att skottet gick långt öfver
sqvadronen uti kyrkomuren; för hvilken trohetsgerning han af
konungen dagen efter benådades med 50 dukater.

Riksrådet Adlerfelt var bedröfvad och sade sig ej se
annat, än bistert slut på denna dag. Jag frågade, om det
ej kunde försökas, att med kanoner tvinga rebellerne till
flyende. ”Ja” — svarade han — ”det torde gå an”. Härpå
afsände han en oflficer från torget till arsenalsgården, med
befallning att tvenne kanoner skulle rycka fram på torget
emot dalkarlarne. Sedan han gifvit dessa ordres blef han
skjuten med ett lod uti ryggen, tätt vid ryggraden. Han
tog med handen under västen på blessuren och såg sin
hand fullblodad. ”Jag är illa blesserad” — sade han till

mig — ”säg riksrådet Rosen, att jag rider hem.” Tredje
dygnet derefter afsomnade han. Ett besynnerligt öde för
en man, som utan blessurer genomgått alla konung Carls
krigsfaror, att dö för en fiendtlig kula uti residenset och
uti ett embete, deri man tror sig vara fri för kulor och
krut.

De 2 anbefallda kanonerna från arsenalsgården ryckte
skyndsammast fram, under en ung baron Fromhold
Arm-felts kommando. Denne ynglings hetta afbidade inga
ordres; han ställde sig så, att han besköt dålkarlarnes linie
långs efter. Han hade laddadt med drufhagel. Af det
första skottet stupade en stor mängd af dalkarlar, däck
sprungo några och tjugu utur högen, att taga bort kano-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free