- Project Runeberg -  Riksrådet och Fältmarskalken m. m. Grefve Fredrik Axel von Fersens Historiska Skrifter / Första delen. Annotationer och anecdoter öfver drottning Ulrika Eleonoras och konung Fredrik den I:s tidehvarf /
149

(1867-1872) [MARC] Author: Axel von Fersen With: Rudolf Mauritz Klinckowström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nerna; men då det andra skottet aflossades, föllo dessa
och med dem en stor mängd ntaf dalhopens front.

Uti samma stund, då dessa kanoner kommo på torget
hade öfverste Lagercrantz satt sig uti rörelse med sitt
Elfsborgs regemente, utan att afbida timman kl. 5. Hans första
division uppfyllde Fredsgatan och kolonnens slut stod vid
Röda Bodarne, nära sjöstranden. Dalkarlarne läto här icke
heller skrämma sig; en af deras förnämare befäl trädde
utur högen och sköt med en lodbössa på öfverste
Lagercrantz och blesserade honom med ett skrubbskott öfver
venstra ögat. Lagercrantz vände sig till divisionen, sägande:
”Gossar, se huru desse förrädare bemöta eder öfverste; men
ge akt pä den karlen, han skall döden dö.” — Han tog sin
studsare och lade sin fiende dermed död på gatan. Härpå
kommenderade han: ”Främsta rotar på knä” — och gaf
två salvor på 30 stegs afstånd. Det träffade så lyckligt in
på samma tid och stund, som kanonerna lossades på torget.

Dessa tvenne sammanstämmande attaquer förstörde
dal-karlarnes ståndaktighet. De sökte deras räddning genom
flykten långs Drottninggatan, under ett förfärligt skrik och
gny. Generaler, öfver- och under-officerare till häst och
fot förföljde dem med hugg och pistolskott ända till tullen
och togo många till fånga, som sökt räddning uti husen;
några trupper kavalleri fingo ordres förfölja dem till Stäket.

Jag hastade till konungen med rapport om rebellernes
flykt. Jag fann Hans Maj:t helt färdig, att sätta sig uti
sluparne, som lågo uti gamla Kungshus-hamnen, för att rädda
sig någonstädes uti Mälaren; men hvarest har jag aldrig
fått veta. Alla konungens saker voro lastade och allt var
redo till residensets öfvergifvande. Konungen hade då till
sällskap general Koskull, general-adjutant Maclier,
öfver-jägmästaren Birkholtz, stallmästaren Wibel och sina
hessi-ska kansliråd.

Konungen utbrast i mycken glädje öfver denna
lyckliga utgång, omfamnade mig, sägande: ”Ich danke ihn mein
Sohn; er hat weder gegessen noch getrunken; er ist auch
sehr warm; lass er sich was gutes geben.” — Härpå
befallde Hans Maj:t, att major Wrangel skulle föras på
högvakten, i fängelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:04:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/favfhiskr/1/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free